- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
319

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tare. Såväl statsmak tero a som arbetsgifvaroe och arbetaroe kunna
därför hos oss med Ingo besinning pröfva, hvad som bör göras,
hvilket system är bäst, friheten eller tvånget.

Därtill kommer, att vi — i Sverige och Norge — länge ägt ooh
ann a aga en folklig frihet, hvilken i socialt afseende medfört den
personliga känsla af jämlikhet, hvilken äfven otmärker den
anglosachsi-ska racen. Äfven den däraf alstrade själfkänslan, hvilken manar den
obemedlade att hjälpa sig själf sä länge som möjligt, är ett
kännetecken för vår race. V&ra arbetare vi\ja i likhet med de
engelska endast i yttersta nödfall mottaga nådeg&fvor, och vi föreställa
oss, att de med mycket blandade känslor skulle se sig
inregistrerade säsom en pariakast, om hvars förmåga af själfförsöijning
man tviflar, ooh hvars ekonomiska förhållanden man tar om hand,
emedan man ej anser arbetaren duglig att själf reglera
förhållandet till arbetsgifvaren eller till försäkringskassorna.

Då det nu i själf va verket finnes så många likheter mellan
våra förhållanden och de engelska och så få mellan våra och de
tyska, månne det då ej vore skäl att hos oss försöka främja en
utveckling i öfverensstämmelse med det engelska åskådningssättet
om arbetarnes frihet och själfstyrelse ?

Vi förbise ingalunda, att i England en hundraårig
utveckling föregått den nuvarande organisationen bland arbetarne; vi
förbige ej heller, att vi ingalunda kunna jämföra vare sig den
engelska storindustrins utveckling eller dess nuvarande
centralisation med våra egna förhållanden. Men vi tro, att båda
de-larne tala för den åsigten, att vi, som ännu ej framalstrat
oöf-vervinneliga industríela traditioner, kunna välja England till
föredöme, just emedan våra politisk-sociala förhållanden mycket väl
låta jämföra sig med de engelska, hvad man ej kan säga om
deo traditionelt folkliga utvecklingen i Tyskland. Med andra
ord: hos oss är marken så att säga obruten, men de naturliga
förhållandena lägga inga hinder i vägen för att odla den enligt
engelsk metod Alla, som känna Tyskland, veta, att inom hela
tyska nationen råder en — vi skulle hos oss kalla den blind —
auktoritets tro till regeringsmakt och regeringsinitiativ i det stora,
förmansmyndighet och förmansinitiativ i det små. Nationen är
genom alla klasser till ytterlighet disciplinerad att gå den vägen
förmannen pekar på och van att så först skall ske. Ej så hos oss.

Vi tro tvärtom, att man hos oss ej är »mogen» för det
tyska tvångs- och förmyndaresystemet, hvilket tvifvelsutan i
längden skulle medföra ganska stora rubbningar i vårt ärfda
samhällsskick och ganska skarpa klasstrider. Lyckades man slutligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:33:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free