Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vände sig bladet. Man lyssnade, lyssnade uppmärksamt och —
applåderade. Romarne skulle ej varit italienare, om de ioke till
aist ryckts med af denna musik, skrifven liksom enkom för dem.
Efter första aftonens fiasco orribile kom andra aftonens succès
d’estime, tredje aftonens succès sans réserve, tills vid åttonde eller
nionde representationen operan gick alle slille. Nu afbrötos
operans melodier — men af hänförelseptormar, dftnande bis och bra*
vo?, Rossini följdes hem om aftonen likt de gamla romerska
trinmfatorer vid strålande fackelsken. Efter sådana triumfaftnar
gick Rossini i säng och somnade in — precis lika lugnt som
efter första aftonens blodiga nederlag: >Jag har alltid tänkt, att
Btrberaren skulle göra lycka.»
Paësiello, som lefvat en tid i det ljufvaste känslor us, bl ef
nn oangenämt frapperad af denna oväntade sakernas vändning.
Han fick dock ännu en gäng revanche. Ty de spirituela
pari-same gjorde ett par år därefter precis som romarne: de hvisslade
nt Barberaren, »ce chef-d’oeuvre de la musique française», som
de efteråt uttryckte sig — lika omotiveradt för resten som fiascot.
Paësiello och Paër, den i Paris varande italienske operans d. v.
direktör, voro ej de bästa vänner, men »Herodes ooh Pilatus» etc.
etc. Alltnog Paër ville nu hjelpa sin italienska kollega mot den
ungdomligt framstormande Rossini, och som de franska kritikerna
allmänt tadlade Rossinis barberare till förmån för Paësiellos »ce
chef- d’oeuvre de grace naïve, de style, le miracle de simplicité
etc.», hvad var naturligare, än att Paër upptog den fêterade
operan för att krossa »den förhatliga imitationen(1)» Fördöljas må
ej, att den framstående komp. till »Agnes» och »Le Maître de
Chapelle» för egen del var ganska inquiet med anledning af de
Rossinska triumferna, som böijade åka kring all verlden och ställa
alla andra i skuggan. Alltnog — »på flera utmärkta
musikälskares begäran» uppfördes nu Barberaren i Sevilla af signor
Paësiello.
Den gjorde ett förskräckligt fiasco. Voltaires landsmän
förneka Big ej. Man återgick till Rossini, tjusades, hänfördes, hvarpå
det sedan lät: »ce chef- d’oeuvre de la musique française(!).*
»Barberaren» har sedan alltid hållit sig q var på
Pariserope-ran, på olika teatrar, senast Opera-Comique, der en representation
med Van Zandt Rosina blifvit verldsbekant . . .
Många framstående sångerskor hafva utfört Rosinas
mezzo-sopranpartier. Här finner man Albonis, Mamos djupa röster
bredvid Cintis, Grisis höga stämmor, här finner man Adelina Pattis
triumfer likt ett eko från Henriette Sonntags, i denna rol har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
