- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
343

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hr Linden, de förre sjöngo rent, hr Sellman särskildt i 4:de
akten med mycken aplomb och st&tlig hållning, ett mönster för
kollega ödman, men ingen låg i sådan fejd med orkestern som hrr
Linden och Strömberg. Hr Lindens recitativ äro svåra och
mindre falskheter därföre honom tillåtna, men sådana som när två
tåg skära ihop–— basta!

Hr Strömberg som den ärlige Maral borde ej sjungit falskt,
men han spelade desto bättre. Hr Sellergren, som dock har
något mer röst, borde nu öfvertaga Maral och en ny Saint-Bris
anskaffas. Hr S—n har alltid litet svårt att komma i håg
upp-rorsgrefvens många och långa haranger, men ger i öfrigt rolen
så bra som ingen sedan Behrens.

Socker i botten — damer Östiwg och Karlsohn, som
alltmer närma sig idealet i teckningen af Valoishofvet, också ett
slags historieskrifning. Margareta är dråplig, när hon pyntar sig
vid urnan tills Raoul skall ft sin syn igen, draperar släpet och
ajusterar sig »pour plaire». Åt små flickor, som lyssna vid
dörrar, säga mammor: »akta dig, du får röda öron!» Margareta
var i sin ungdom mycket odygdig, lindrigast sagdt, och hon
lyssnade vid dörrar. Fru Östberg hade ingenting glömt af sin allm.
historia, ej heller det där. öfversättningen af drottningens tira
der äro stundom oafsigtligt ekivåka. Hvi talar h. m:t om
Va-lentine som »Raouls älskarinna». Nog var majestätet frivolt, men
det hade ock sin värdighet. Käresta, högt älskade, menar hon.
Skilnaden mellan det och »älskarinna», var nog ej h. m:t
obekant.

Charmanta blommor och ovationer åt aftonens hjeltinna —
som mot alla menskliga beräkningar blef den svenska sångerskan.
Svenska D. B. och fru Östberg gratuleras!

* *

*



Füharmoniska sällskapet hotar betänkligt att taga lofven af
den gamla hedervärda Musikföreningen med dess lika gamla och
lika hedervärda sångerske- och sångarekrafter (där den relativa
uugdomen utgöres af — k. operakören). Till straff därför
beslöt Musikföreningen att förstöra marknaden för sin yngre,
rysliga kollega och gaf till den ändan en plötslig repris af Berlioz’
Faust, d. v. s. ena aftonen var det föreningen, som gaf legenden
med biträde af k. operan, andra gången var det k. operan, som
gaf det med biträde af musikföreningen. Men meningen var lika
§od. Och utförandet lika dåligt. Detta utvisade~nämligen en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:33:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free