- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
411

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I »Fruntimmersskolan» var det mindre väl bcstäldt med hr
Thegerström, Hamrin etc., men å andra sidan var hr
Bieck-ströms och frkn Åhlanders tjenarpar särdeles duktigt gjordt i
den rätta stilen, och i »Vi skiljas», der den långsamma och
dåligt utförda inledningsscenen mellan hr och fru Hamrin
betänkligt stack af mot det öfriga, briljerade hr Fredrikson.

Intrycket af »Kung Midas», det så omtalade, omskrifna
och framreklamerade stycket, var ganska ofördelaktigt vid
premieren, ofördelaktigare, än en första genomläsning hade
gifvit aning om, och äfven ofördelaktigare än hvad man efter
en Benare förnyad genomläsning tycker att det borde ha varit.
Två omständigheter medverkade nog dertill och försvåra ett
rättvist bedömande af styckets förtjenster och fel. Dess
egenskap af polemiskt tendensstycke förutsätter förutom frihet från
partifanatism närmare kännedom om norska förhållanden än
allmänneligen förefinnes. Den andra omständigheten var det
mindre vårdade, intresselösa utförandet af de svenska artisterna.

Men frånsedt detta och äfven med stark sympati för
tendensen att häfda relativ i tetens lag och att ge ett skarpt hugg
åt det uppblåsta, sjelfbelåtna entreprenadskapet af sanning och
sedlighet och med erkännande af författarens satiriska talang och
andra förtjenster, så är dock styckets storhet reklamens verk.
Och det fastän dialogen mångenstädes är kvick och åtskilliga
situationer dramatiska och somliga karaktärer intressanta. Ena
hufvudpersonen, Ramseth t. ex., med hans halfbildning och
sjelf-Ullit och egoism på botten. Något svenskt motstycke ha vi precis
inte. Det är, som om vi skulle sätta ihop element lånade från
vigtiga skollärare- och bondklockaretyper, frikyrkliga
nykterist-och sedlighetstalare och redaktörer eller kvinnosaksmän h la pastor
Ekman, hrr v. Koch, v. Bergen o. d., men dertill något af
en naiv nordisk Bellac, som genom sitt ordflöde hypnotiserar
sig sjelf och sin kvinnopublik. Till full klarhet rörande den
kvinliga hufvudpersonen är svårt att kommma. Hennes absoluta
uppgående i den döda mannen, hvilket ej harmonierar fullt
med hennes icke-obenägenhet för de lefvande herrarnes
uppmärksamhet, motiveras eller tecknas ej så öfvertygande klart,
att derur framgår som en absolut oundviklighet det slutliga
vansinnet. Det blir en olöslig gåta för åskådaren hvarför

* Att som korrespondenten C. L. med etisk indignation förinta
det, derfor att Björnstjerne Björnson Båsom offentlig person påstås ha
<W?is varit modell för Ramseth, är barnsligt. En så oförbrännelig
polemiker som B. B, bör väl snarare vara mindre fredlyst än andra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:33:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free