Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De stora vägvisarne, fullkornuarne, anfbrarne, kunna den
dag som är ha en sv&r lott, — de äro dock vissa pä att nnder
morgondagen varda kanoniserade af en trogen skara, som fbljt i
deras sp&r ooh som i denna korta tid vuxit upp från de relativt
fl till de absolnt många. De andra, profeterna, räkna med större
tidsmätt. De äro att förlikna vid fyrb&kar, som glimma ute
öf-ver verldshafvet i fjerran horisonter, och deras siande visor
gen-ljuda i ännu menniskotomma öknar såsom det tunga vingsuset af
stora hafsfåglar ute öfver oändliga hafsvidder. De ena äro stora,
mätta med dagsmått; de andra kasta skuggor hän genom
årtu-senden. De ena äro hufvudet högre än sin omgifoing, oeh
der-med är deras störhet betecknad. De andra åter äro
jätteskepnader, hvilkas hjessor stöta mot himlahvalfvet; stående på
gränsområdet mellan kulturepokerna kunna de skymtas långt borta af
det framtågande slägtet; och de te sig i samma overkliga
kolos-salitet för detta, äfven efter att det lemnat dem årtusenden
bakom sig och en ny skepnad af samma art redan dykt upp i den
nya horisonten.
Jag har afsigtligt velat understryka denna åtskilnad i tvenne
grupper bland menniskoandens stormän, emedan jag tror, att
Nietzscbes kulturhistoriska betydelse och mission endast på detta
sätt kan preciseras. Till detta samma ändamål kan man
sammanställa Nietzsche med hans pendanter inom de öfriga moderna
kulturfolken. Frankrike har i Taine framstält en typisk
exponent för den galliska raskaraktären, liksom England för den
an-gelsaohsiska i Mill och Darwin. Taines egendomliga gerning och
insats i den menskliga odlingen består i att han, vid
behandlingen af literatur- och kulturhistoriska sujets sammansmält den
samtida naturvetenskapens exakta metod och den samtida konstens
sträfvan efter konkret åskådlighet. Mills rykte och väsen såsom
kulturheros angifvas dermed, att han, med upptagande af det
adertonde århundradets allmänt humanitära principer bragt hela
det nutida demokratiseringsarbetet på alla områden: politiskt,
moraliskt, socialt, i system och vetenskapligt begrundat det samma.
Darwins storhet ligger deri, att hans produktion utgör den
jätteblomma, som det sistfödda forskningsidealet omsider efter sitt
långa växande afsatt, nemligen idealet af nykter, faktisk, trång
fbrståndsverksamhet såsom enda väsen och källan till sanning.
Alla dessa tre män ha sålunda gifvit tidstendensen,
tidskaraktären, ftr<Jjupat dem, fullkomnat dem, bragt dem till klarhet och
mognad; de framställa tre ideella typer för de andliga makter,
hvilka gifva det moderna lifvet dess fysionomi. Deras motsätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
