Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konkurrensens natur har Ådagalagt, att densamma blott kan ha
sin grund i ett öfvergående, primitivt, genom outvecklad
industri och tillgång på jungfrulig jord karaktäriseradt stadium uti
de hveteexporterande ländernas kulturutveckling. Häraf följer
redan nödvändigheten för de vesteuropeiska »industristaterna»
att forr eller senare »återvända till jordbruket» — och del
innebär framför alt jordbrukets frigörande fr&n den, för
kommer-cialismens skede egendomliga socialpolitiska regimen; och det
innebär för öfrigt att jordbruket ändtligen kommer i åtnjutande
&f all den uppfinnaretalang och intellektuela energi, som
hittills så ensidigt slösats p& industrien och handeln; innebär
jordbrukets pånyttfödelse och en verklig social revolution, med
nya, egendomliga produktions-, folköknings* och
förmögenhetsförhållanden.
Frankrike har en yta på 52,9 millioner hektar. Däraf
anses redan nu 49 millioner vara odlingsbara. Dock äro blott
16,9 millioner odlade med spannmål, grönsaker och
trädgårds-produkter samt 2,5 millioner med vin — under det att 9,2
millioner hektar äro skog, 6,8 äng, 3,1 bete och 4,9 millioner
ligga i träde samt det öfriga äfvenledes är ofruktbart. Och
den odlade jorden är illa, ofta barbariskt illa odlad. I
tretio-sex departementer förhärskar tvåårigt vexelbruk, i fyrtiosex
terårigt; fyrårigt, med ett års träde och två års bete, begagnas
ännu i fem af de inre departementen. Gödslingen är
bristfällig och konstbevattning förekommer knapt. Afkastningen är
blott hälften eller tredjedelen mot hvad den kunde vara. —
Sådana äro förhållandena, då antingen jordegarne tagit åt sig
många gånger mer jord än de själfva kunna odla, eller en
massa sociala missförhållanden * hindra att den lilla jordegaren
på ett rationelt sätt brukar sin teg. Förhållandet skulle
emellertid blifva ett helt annat under den intensiva småkulturen.
Densamma låter nämligen jorden aldrig ligga i träde, drifver
gödslings- och bevattningskonsten till dess spets och låter hvaije
växtmdivid komma i åtnjutande af alla de fysiologiskt vigtiga
* Hit bört bland annat som jag redan kunnat antydningsvis beröra,
jordens styckning och spridning — som ej får misstagas för liktydig med
jordegendomarnes förminskning i areal. Genom arfsdelning få nämligen
de olika egarne en ofantlig massa små, här och där spridda jordlappar.
Bet är intet ovanligt att en 5-hektar bonde har sina egor spridda i 20,
30 ja 40 olika lappar, som ofta kunna ligga halfva milen från hvarandra.
Att med plogar och kärror öfverskrida andras ägor blir därför nödvändigt
och ofta är tegen så liten och oåtkomlig att dess odlande blir
praktiskt omöjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
