Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terade bönderna någorlunda väl hela den klass, hvars uppgift
var att »lämna fäderneslandet mat och knektar».
Vid tiden för representationsförändringen hade de gamla
stånden redan upphört att längre representera hvad de
ursprungligen gjort, och dä man skulle sätta något annat i stället,
fann man ingen annan grund att bygga på än förmögenheten.
Hvad resultatet däraf skulle blifva anade ingen, man ville blott
blifva kvitt det fallfärdiga gamla, och allra minst misstänkte
man, att denna förmögenhetscensus skulle på riksdagen sätta
en prägel sädan den nu fått. Reformen genomfördes af en
bildningselit af ungefär samma slag, som dä beherskade det
öfriga Europa, en oklar frasälskande välmenande bildningselit,
hvilken trodde sig skola genom reformens genomförande för sig
betrygga makten under lång tid. Hade någon då uppstått och
förkunnat, att det icke skulle dröja tjugofem är innan en biskop
Billing och en brukspatron Burén skulle vara uttrycket för den
ena hälften af representationen, en professor Rydin och en
hemmansegare Liss Olof Larsson för den andra — den
profeten skulle ha rönt samma öde som alla olycksprofeter ända
sedan Trojas dagar, att utskrattas såsom galen.
Det är ett ganska vackert bevis på den allmänna
opinionens makt, att den mark, på hvilken nuvarande
riksdagsordning är uppförd, behöft nära ett kvarts sekel, innan den hann
bringa till mognad denna frukt. Under sextio- och sjuttiotalet
samt ett stycke in på åttiotalet representerade riksdagen, om
icke blomman af vårt lands kultur, så dock något mera åo
dennas genomsnittsnivå. Utvecklingens tendens att sänka
folkrepresentationens nivå framträder redan tidigt på åttiotalet, men
utvecklingen gick till en början sakta, om man än nästan år
från år kunde märka dess framsteg. Mot decenniets slut till*
tog farten så mycket mera.
. Orsaken till denna utvecklingsgång måste sökas i flera
samverkande omständigheter: den viktigaste är emellertid, våra
landtmannapartister må derom tro och tänka hvad de vilja,
böndernas stigande makt. Det är en omogen, andeligen
efter-blifven bondeklass, som tryckt sin prägel på vårt andliga
lif-Den har fått ett arf, som den icke var vuxen.
Bönderna åro en klass inom vårt folk, som under år*
hundradens förtryck lärt hvad socialisterna i våra dagar med
lock och pock söka lära arbetame: klassmedvetenheten. Äfven
för de bättre — icke de bäste i — bland dem går
bondeklassens intresse framför allt annat, andra kraf lämna dem alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
