Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordfrågan i Ryssland
af Wladimir Muranow.
(Ofversättning från författarens manuskript.)
För att kanna bilda sig ett rätt begrepp om Rysslands
agrariska förhållanden måste man kasta en återblick på deras
ursprung, d. v. s. p& historien om lifegenskapens uppkomst och
afskaffande i detta land.
Böndernas afhängighetsfbrhållande har såsom institution icke
uppstått på grund af den privata utan på grund af den
offent-liga rätten, såsom de bekanta forskarne i den ryska
rättshistorien, professorerne Gradovskij och Liegejevitsch, visat. Icke blott
bönderna utan alla stånd i »Rus» voro den moscovitiska statens
lifegne tjenare och skilde sig från hvarandra endast genom arten
af de tjenster de förrättade. Adelsmannen var skyldig att skydda
statens gränser, och fbr detta ändamål hade han ett visst antal
beväpnadt folk under sitt kommando. De dertill erforderliga
medlen var bonden skyldig att lernna. Likaledes var det arrende,
som bonden i det moscovitiska »Rus» erlade till godsherren, en
statsskatt och godsherren — en statstjensteman. Den inkomst,
som han fbr egen del betingade sig af bonden, utgjorde lönen
fbr hans statstjenst. Bönderna voro i sjelfva verket egare till
den jord de brukade. De voro både fria till sin person och
hade rätt att efter behag byta vistelseort, om den jord de
brukade inbringade fbr ringa inkomst eller godsherren utpressade
för hög skatt. Men då någon flyttade till annan ort, kom han
i beroende af en ny godsherre, som på grund af statsrätten
lämnade honom ett stycke jord att bruka mot erlåggande af ett visst
arrende. Det är tydligt att adelsmännen i sitt fbrhållande till
landtbefolkningen voro fullkomligt oberoende af centralregeringen,
som blott hade att öfvervaka, att adelsmannen ej undandrog sig
»SuveränstjensteQ». Pet låter sig äfven tänkas att denna adliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
