- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
552

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvilka utgöra en kvarlefva från den mosoovitiska statens
offentliga rätt, skulle en annan juridisk lösning strida mot begreppen
rätt och rättfärdighet.

Och verkligen uppväckte några år efter Peter ffl:s ukas
om »adelns befrielse» representanterna för de fria (»den svarta
jorden plöjande») kronbönderna och för kosackerna frågan om
»bondeständets frihet» i den af Katharina II sammankallade
lag-komitén. Den framgång kosacken Emilian Pugatschow, som
under namn af Peter III försatte hela Ryssland i uppror, hade,
förklaras deraf, att han tog till lösen i kampen orden »Jord och
frihet» (för bönderna). Det folkuppror, som Pugatschow
anstiftat, kväfdes, men enstaka lokala bondeoroligheter, stundom mord
på godsegare, utbröto ofta under de följande zarerna och höllo
regeringens och landets framstegs mäns uppmärksamhet ftst på
bondefrågans lösning, ehuru man ej kom till något resoltat.
Femtiotalet af detta århundrade betecknades af en hel rad af
bondeoroligheter i rikets alla guvernement, hvilka ofta endast
med vapenmakt kunde stillas. Ofverallt fordrade bönderna
»frihet». Alexander II misstog sig derför troligen icke, då han år
1857 i den ryska adelsförsamlingen yttrade de bekanta orden:
»Om vi icke ofvanifrån befria bönderna, så skola de qjelfva
nedifrån befria sig.» Bondereformen var icke så mycket nödväodig
fbr sin egen skull som fastmer fbr att rädda statsordningen.
Oenom ändamålet med reformen bestämde* också sättet för dess
förverkligaude. Den ryske satirikern Stschedrin säger träffande:
»Man måste å ena sidan känna och å andra sidan icke hafVa
känning af saken» — bönderna måste lugnas genom befrielse
från lifegenskapen, men adeln måste äfven tillfredsställas och om
möjligt skonas från materiel förlust. Alexander II:s regering,
som alltid var vacklande, alltid rädd fbr det röda spöket, kunde
icke förmå sig att inkalla representanter fbr alla fria stånd till
deltagande i den vigtiga statsreformen. Hela det förberedande
arbetet lemnades i adelns händer. Dervid kunde man icke
häller underlåta den i Ryssland öfliga officiela komedien, som hade
till syfte att framställa reformen i folkmassans ögon såsom en
ädelmodig handling af adeln. Regeringen föreslog genom
generalguvernörerna adelsförsamlingarna i de skilda guvernementen att
till zaren inlemna en adress, hvari de uttalade sin önskan att
få upptaga en diskussion öfver »Åtgärder till förbättrande af de
lifegna böndernas ställning». I Ryssland är ett »förslag» från
regeringen liktydigt med en befallning. Nu började anhängarne
af lifegenskapens afskaffande fatta mod och sända adresser i be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:33:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free