- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
555

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ma ganska svårt att praktiskt genomföra en behöfiig samman*
slutning af en massa små privategendomar. Dessa voro
orsakerna, hvarför Tschernyschewskij kämpade för bibehällandet af
»Mirerna».

»Statutet om bondesiåndet» stannade äfven bärntinnan
emellan de bäda åskådningarna. Den kommanala jordegendomen
bibehölls i hela Stor-Ryssland samt i ett guvernement af
»Hvita-Ryssland» —det Mohiliowska. I »Hvita-Rysslands» alla öfriga gu*
▼ernement samt i Lill-Ryssland bibehölls privategendomen, som
från forntiden existerat der. Dessutom lemnades »Mirerna»
rättighet att efter omröstning med 2/3 majoritet inom
byförsamlingen besluta om afskaffande af den kommunala jordegendomen ooh
fördela hela jorden i ärftliga enskilda lotter, som ej mera kunde
förenas till ett helt Och slutligen öfverlemnades åt hvaije
medlem af »Miren» rätt att på en gång inbetala det hypotek, som
komme på hans jordlott, och att derpå fordra af församlingen,
att den skulle förklaras för hans privategendom (art 165 allm.
friköpningsstatutet).

Dessa voro de allmänna principer, som lagtb till grund för
reformen. Det slutliga realiserandet af reformen på de skilda
orterna, bestämmandet af gränserna mellan böndernas jordlotter
och godsherrarnes egendomar, uppdrogs åt de lokala
myndigheterna, som helt och hållet beherskades af adeln. Resultatet blef
öfverallt, att bonden i genomsnitt erhöll hälften så mycket jord,
som han kunde bruk«, och som han behöfde för att kunna
uppehålla sin familj och betala de offentliga skatterna. På grund af
den särskilta lösen för landet, som öfverallt blef omåttligt stor,
Sr det ännu, liksom före reformen, hufvudsakligen bönderna, som
betala statsskatterna. I proportion är den skatt, som hvilar på
böndernas jord,, många gåoger högre än den, som hvilar på adelns
gods. Men dessutom begränsar det bestående skattesystemet
betydligt bondens personliga frihet; nu liksom fordom förblir
bonden statens lifegne1. I Ryssland får man icke aflägsna sig mer

1 Ar 1877 offentliggjorde den berömde ryske statistikern, professorn
vid universitetet i S:t Petersburg, dr Jansson sitt berömda verk: >Ett
försök till en statistisk utredning af böndernas jordegendom och
beskattning», hvilket väckte stort uppseende i Kyssland. Med en massa
obestridliga siffror, hufvudsakligen hemtade från den af regeringen 1872
tillsatta »Commisaionen for utredande af jordbrukets läge i Ryssland»,
bevisar han, att i de flesta guvernement den rena a/kastningen af bönder-

jordlotter icke betäcker de bönderna ålagda inbetalningarna. Med
andra ord, bonden lemnar till staten icke blott hela den verkliga inkom*
tien af jorden utan dessutom äfven en del af sitt personliga arbete.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:33:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free