Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bana eget ioke särdeles intressanta jag och han på samma gång
är en ädel optimist, timrar han sig sådana på egen hand samman
af alla lifvets dygder, för att sedan i tårvätt extas kyssa dessa
ideals fötter. Bourget har mött k vinliga sfinxer i det verkliga
lifvet, hvilka det intresserat honom att tillbedda eller uppdissekera;
Kod har utgått från lusten att ega en sådan sfinx och har
inpassat den i första bästa snärta. Han är som en långhårig tysk
professor, hvilken spelar don Juan blasé, Bourget är en fia
förståare och en — visserligen för »dilettant»-aktigt —
entusiastisk beundrare af England, dess natur och folk; Rod vandrar
samvetsgrannt i sin herres fotspår och tecknar äfven han den
engelska missen, men som en naiv pedant, hvilken låtit sig dupera
af det innehållslösaste af alla misshufvud (se »Scènes de la vie
cosmopolite», första novellen).
Rod har med sina arbeten vunnit ganska stor
uppmärksamhet i vidsträckta kretsar; den står emellertid icke i något som
helst förhållande till den betydelse han sjelf tillmäter sig. Han
har försett sin roman >Trois coeurs» med ett företal, hvari han
uppsäger Zola tro och lydnad samt efter en smekning äfven slår
Bourget på flngrarne för att kunna proklamera den allra nyaste
nya skolan och sig sjelf såsom dess hufvud. Denna nya skola
vore danad under inverkan af Wagners musik, Schopenhauers
filosofi, engelsk poesi och den ryska romanen, — vore en
aristokratisk, symbolistisk, spiritualistisk m. m. skola, — vore dock när allt
kom till allt, iogen sluten skola, utan blott en samling fristående indi*
vidualiteter. Rod föreslår att döpa den nya riktningen > io tui ti*
vism». »En intuitivist» är en person, som blickar in i sig pjelf,
och det torde vara denna inre iakttagelse, som bör aflösa den
yttre iakttagelsen hos naturalisterna.» För att realisera
iotuiti-vismen vore vissa radikala ändringar i literfir teknik nödvändiga,
såsom att stryka de deskriptiva partierna, »les récits rétrospectifs*,
de alltför konkreta och de alltför tydliga personerna; herr Rod
vill helst återsända till symbolen, vet dock ej, om ioke måhända
romanen är ett alltför groft instrument dervidlag.
Detta låter mera djupsinnigt än det i sjelfva verket är. Det
är icke heller så öfverväldigande nyt’t. Det afredda literära
idealet var realiseradt före Zola af les Goncourt, t. ex. i »Madame
Gervaisais», och efter Zola af Bourget. Emellertid kunde det
med fog tarfva formulering på nytt igen, och så långt kan man
villigt följa herr Rod på hans förmenta upptäcktsfärd. Men man
betackar sig, då b?m skolmfisterligt vijl undervisa os? mçd sio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
