- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
608

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

likt nattens flädermöss kring menniskornas hufvuden, en overklig,
skrämmande kropp. De efterföljare, som upptaga dessa element
af god mystik, drifva dem ut i den parodiska extremen; de
in-föra i vitterheten det hypnotiska charlataneriet, fru Blavatsky9
teosofi och herr Papus* spiritism. Säsom typ för dessa
afvSgs-adepter kan uppställas herr Joscphin Peladan med sin roman
»L« vidoire de mari». Den tragiska konflikten i denna
berättelse, som utgör en ytterst osmaklig mixtur af dålig och förlegad
gammaltysk romantik, spiritistisk öfvertro, liderlig fantasi och
Wagnerianism, framkallas derigenom att en gift hustru våldtages
af en nürnbergsk magiers — astralkropp. »Makens seger» består
deri, att han dödar den närgångne DonJuanastralkroppen samt,
segerrikt bekämpande den afvoghet, som hans hustru fattat emot
honom, emedan han icke kunnat värja henne, återför henne i sina
äktenskapliga armar.

Till slut ännu ett par ord om en bok med titeln *Les ¡au•
riers sont coupés* af en författare vid namn Emile Dujardiru
Boken är icke alldeles färsk — den utkom 1886 eller 1887 —
och dess upphofsman är, såvidt jag känner, sedan dess spårlöst
försvunnen ur litteraturen. Att jag ändock inrymmer en särskild
plats åt denna berättelse, kommer sig deraf, att den enligt min
mening betecknar den enda produkten af den sista, extravagante
eller utmattade diktargenerationen, hvilket var absolut originelt,
af förstahandsart och ett framsteg. Javäl, menade författaren,
låt oss hålla oss på lifvets allra trivialaste allfarväg. Han ut*
valde följaktligen till sin hjelte en ung man af det slag, hvaraf
det går jemt tolf på dussinet; och han föresatte sig att skildra
denne unge mans upplefvelser under en af de eftermiddagar, af
hvilka året räknar tre hundra sextiofem. Han beledsagade denne
unge man ut på gatan, in på middagsrestauranten, på kaféet, pi
boulevarden, till den kvinna, som hjelten gör sin kur, och till*
baka hem i hans ungkarlssäng. Det är det hela; ingenting
annat. Boken hade 130 sidor och skildrade ett fullständigt
händelsetomt lif under tio timmar af den ideellaste hvardag. Och
dock — midt på denna tilltrampade asfalttrottoir växte de allra
vackraste och skäraste blommor. Ty denne dussinman hade jemte
det lif, som han förde i det objektiva miliöet af gator, värdshus
och menniskor, ett annat, ett inre, som utvecklade sig jemsides
med sin rika och sällsamma vegetation, oinkräktadt af detsamma,
osynligt för alla andra, endast till minsta parten medvetet för
egaren sjelf, — ett lif i tankar, i drömmar, i fantasier, i
minnen, i längtan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:33:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free