- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
623

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en alafmoral, elt begrepp om godt och ondt, som i själfva
verket endast är feghetens och osjälfständighetens moral.

Följden af denna moral är bland annat ett packets välde
öfver de ädla, hvarigenom all mänsklig storhet offras. I stället
för att de store männen borde uppskattas såsom målet och
höjdpunkten för den mänskliga kulturen, äro de nu offer för
pöbeln.

* *

*



Själfva läran om en herremoral och en slafmor&l är en
storartad paradox. .Naturligtvis ingår i hvarje värdsättning af
en handling, i synnerhet på tidigare utvecklingsstadier, ett
egoistiskt element. De handlingar kallas goda, hvilka gagna, de
handlingar dåliga, hvilka äro till skada. Ser man nu på
utvecklingen i sin helhet: hvilken förklaring är rimligare, Nietzsches
eller välfärdsmoralens? Den senare förklarar att detta begrepp
godt från att hafva betydt det som var gagnaligt för herrarna,
efter hand som samhällighetskänslan utvecklas, kommer att
betyda det som är gagneligt för dem som lefva tillsammans, dela
Ijuft och ledt med hvarandra. Redan här är altruismen således
en åtminstone medverkande faktor vid begreppens fastställande.
Den sympati, som sålunda är väckt, utvidgas och i denna
utvidgning ligger hela moralens historia. Nietzsche tror
däremot på en fullständig omkastning, från elt slags moralisk
uppfattning, herskande under en ganska sen tid i mänsklighetens
historia, till ett annat, det nu herskande. Motsatsen erinrar
onekligen om hvad vi känna till från geologiens historia. Förr
trodde man allmänt på våldsamma naturrevolutioner, som
tillintetgjort en geologisk periods växt- och djurlif, hvarefter
naturen skulle börjat på nytt och vi hade nästa period. I våra
dagar är däremot den allmänt erkända uppfattningen den, alt
utvecklingen gått öfverhufvudtaget i successiv stigning utan
några sådana tvära afgrunder mellan tidsåldrarne. Nietzsches
lära öfverensstämmer för moralens fält med den äldre geologiska
för dess område. Den är i högsta grad osannolik och den
förklarar ingenting. Från välfärdsmoralens ståndpunkt kan man
öfverekåda sammanhanget i den gångna och någorlunda beräkna
vägen för den kommande utvecklingen. Med Nietzsches teori
har man godtyckligheten bakom sig och det absolut okända
framför sig. Och det förra är icke, såsom Nietzsches
anhängare törhända tro, blott en bekvämlighet för tröga hjärnor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:33:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0597.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free