Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är mycket osäkert, ej komma honom till godo. När han
lem-nat sin byr&, tänker han ej längre på maskinen.
Det torde derför vara bäst och nyttigast att låta hvar och
en sjelf välja siu roll på arbetets stora fält. Den enskilde bör
hafva rätt att efter behag atvidga sin verkningskrets och in*
skränka statens. Denne sistnämde kan blott göra anspråk på
det som den enskilde ej vill befatta sig med eller försummar.
Hvilka åligganden tillkomma då staten? Jo, först och främst
sådana, från hvilka individen frivilligt afstår, emedan han ej
eger i sina händer det för dessa uppgifters utförande
oumbärliga verktyget, den väpnade styrkan. Hit höra i främsta
rummet: skydd mot yttre och inre fiender, utskrifning af soldater,
indrifning af skatter, lagarnes tillämpning, rättskipningen och
polisen. Härtill kommer en mängd andra värf, vid hvilkas
utförande den enskilde ej är särskildt intresserad, såsom
förvaltningen af ouppodlade trakter, af de offentliga skogarne, af
floder och vägar, utarbetandet af lagar, präglandet af mynt,
uppgiften att i det allmännas namn förhandla med de lokala
myndigheterna, med banker, kyrkor, universitet och dylika
anstalter. Vidare kan staten tillegna sig en del andra värf af
obestämd natur. Hit hör t ex. rätten att bevilja understöd åt
nyttiga institutioner, att förläna privilegier åt vissa föreningar,
att vidtaga sanitära försigtighetsmått, att understödja enskilda
medborgare, på det de en dag må blifva i tillfälle att hjelpa
sig sjelfva, eller med andra ord att vidtaga sådana åtgärder,
som utan att kränka den lefvande generationens frihet kunna
vara till gagn för kommande slägten. Utöfver allt detta har
staten inga rättigheter och inga pligter.
Låtom oss alltså, säger Taine på ett ställe, vara på vår
vakt emot en alltför stark stegring af statens befogenhet. Låtom
oss ej tillåta honom att vara något annat än en vakthund.
Hans huggtänder hafva vuxit fruktansvärdt. Han år för
närvarande oerhördt stor och han ensam är stridsvan. Låtom oss
rikligt fodra honom emot vargarne, men på samma gång se till
att han ej förtär sina fredliga bordskamrater; i annat fall kunde
hans aptit växa under ätandet och han sjelf snart blifva en
varg och den glupskaste af alla vargar. Det är en trängande
nödvändighet att hålla honom bunden inom hans inhägnad.
Sådan är i korthet Taines uppfattning af staten och dess
förhållande till den enskilde. Att denna uppfattning på samma
gång den utgör en kritik af de jakobinska samhällsteorierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
