Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Naturvetenskapsmän oeh
skönlitterate.
Parallelstudier
af
H. Szs.
»PÄ 1700-talet föddes en stor poet, som
egnade sig åt naturvetenskaperna.»
% (Aug. Strindberg, Blomstermålningar och
djurstycken, Stblm 88, s. 112).
Att naturen, den direkta och osökta kunskapskällan, samt
specielt en viss genre iaom skönlitteraturen (i allmänhet uttryckt
såsom en produkt af estetisk-intellektuel verksamhet) måste st&
i visst nära slägtskapsförhållande till hvarandra, det är något,
som bör vara en omedelbar åsigt hos en och hvar.
Liksom målareadepten just i naturen observerar färg och
belysning och den utbildade landskapsartisten sedermera på duken
gifver oss sina miniatyrporträtt af på en eller annan grund
anslående vuer, så måste ock den litteräre ämnessvennen ute i fria
naturen göra noggranna förstudier till sin framtids bokproduktion
att den måtte bära riktig kolorit — se’n kommer då fbr
naturskildraren ex professo att grundligt sätta dig in i de vexlande
företeelser af lefvande och dödt, som möta ögat ute i markerna.
Målarne hafva likväl ett vida svårare arbete än
litteratörerna i samma mån som en oegentlighet på duken frapperar
snabbare än en oegentlighet i det vittra alstret, der totalintrycket
ej så lätt förderfvas–-men artisten och författaren,
kritiska och sanna mot sig sjelfva, känna nog riktigheten af
små-anmärkningarne, känna dem plågande som svårläkta sår (blef än
arbetet i allmänhet väl vitsordadt) och se dessutom brister i en
Ur Dogeng Krönika. X. 10. 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
