Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ate i djupa skogen eller vid den solglimrande tjärnen och —
hirledt — af hvardagslifvets enahanda i finnpörtet.
Bland yngre fbrfattare hafva vi hit hänförlige: Jorg. Vilh.
Bergsoe (f. 8 Febr. 1835), hvilken 1864 disputerade pro grada
phil. med en uppsats om svärdsfiskens »Slimrors-Parasit»
(Phi-lichthys Xiphiae) och dessutom utgifvit flere zoologiska verk:
»Om Termiterna» (i »Tidskr. f. popul. Fremat. af Naturvidensk.
1855), »Om de i danske Lav- og Naaleskove forekommende
Arter af Tomiciner» (1858), »Oldenborrens Naturhistorie» (1862)
samt »Den italienske Tarantel og Tarantismens Historie i
Mid-delaldern» (1865). Som bekant är, har ju B. emellertid utgifvit
18 — mer eller mindre oblandadt rena — skönlitterära arbeten,
från hans »Piazza del Popolo» (Kjöb. 66) t. o. m. »Nissen»
(Kjeb. 89).
Den vi derpil hafva att minnas är: Kristian Elster (f. 4
Mars 1841, d. 11 April 1881), forst-as9istent i Throndhjems stift.
Hans skönlitterära produktion omfattar 6 arbeten, af hvilka flere
ftro ytterst gedigna. Entréen i bokverlden skedde med »Fra
Fjorden. Skuespil», sortien år 1881 med »Farlige Folk» (Kj0b;
81; öfv. Sthlm 84 af Gust. af Geijerstam), följda af den
post-huma Kiellands-editionen af »Solskyer» (Kjöb. 81). Elsters år
1871 tryckta: »Ed Korsgång» är samma år jemväl öfverflyttad
till svenska under namn »En korsets väg.»
Till sist J. P. Jacobsen (f. 1847, d. 30 April 1885),
mannen med den genomträngande blicken, skärpt än mer af
detaljstudier genom mikroskoplinsen, han, som uppdagade och tolkade
bjärtans löoligaste känslomystér och som gick bort sä ung,
lem-nande oss som arf och eget endast alltför litet af sina
konstverk, minnande om och röjande mästaren i hvarje linea. Som
växtkännare (algolog) var det J. först skapade sig namn och
renommée; &r 1873 vann han kjebenhavneruniversitetets
guldmedalj för en botanisk uppsats. Värt ofvan angifna citat gifver
otvetydigt vid handen, att J. med tvekan och först efter inre,
allvarlig sjelfpröfning öfvergaf den vetenskapliga banan, och visst
och säkert är det, att skalden aldrig helt lade å sido sin
ungdoms älsklingsämne, och att just insigterna derifrån kommo till
användning vid de psykologiska iakttagelserna samt öfver flere
hans arbeten (vi minnas specielt »Fru Marie Grubbe; Mogens
og andra Noveller; Niels Lyhne; Digte og Udkast» m. fl.) bredde
en dager, erinrande i finessen om — hvad skall jag säga —
färgspelet vid norrländska solnedgångar, dagens döende derute i
den allfamnande naturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
