- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
661

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ytterligare söka sprida följande antecknade »looi librorum», de
der antingen omtala naturföreteelserna med viss undermening eller
i allmänhet tydligt vitna om resp. författares erkännande af dessa
»markers» educerande ooh hägnande rdle:

There is a pleasure in the pathless woods,
there is a rapture on the lonely shore,
there is society where none intrudes,
by the deep Sea, and music in its roar:

I love not man the less, but Nature more,

from these our interviews, in which I steal

from all I may be, or have been before,

to mingle with the Universe, and feel

what 1 can ne’er express, yet cannot all conceal.

(Byron, Childe Harold’s pilgrimage [Rossetti, s. 24]).

— — — Därute i den djupa skogen har jag lärt mig
Daturens hemligheter. Jag vet nu med mig, att jag kan skildra
den blå himmelen och det forsande vattnet, skogen och fjället,
människodrömmar och menniskohandlingar. Jag vill ut, ut i
vida verlden.

(Christer Swahn, Ord, Sthlm 84, s. 68).

Akta skogen! Krafter strömma
mildt utur hans gröna gömma.

Han är vänfast, trygg och trogen —
akta skogen!

Akta skogen! Välljud strömma
ljuft utur hans gröna gömma.

Han är vänfast, trygg och trogen —
akta skogen!

Och omkring dem stod den af hartsångor fylda luften så
nnderligt tyst och stilla, som den endast kan göra i en sådan
tät, öfverbyggd granskog.

(Ernst Ahlgren, Fru Marianne, 2:a uppl., Sthlm 89, s. 173).

Ensamheten är sund. Äfven ensamheten ger lycka — den
stora, kalla lyckan, som är lik en vind från hafvet: den ger
styrka.

(Ernst Ahlgren, Ur studieboken; Stämning),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:33:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0635.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free