Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delade honom de första grunderna 1 franska språket. Åfven
ställets kyrkoherde åtog sig honom och meddelade honom
undervisning. Nio &r gammal npptogs han på grand af sin vackra
röst såsom korgosse af cisterciensermunkarne i stiftet Zwettl
och fick derstädes äfven besöka latinskolan. Hans poetiska
försök väckte ett visst uppseende och spred ryktet om den tolf&rige
diktaren, ett rykte, som äfven hann fram till franska prinsessan
Louise, den blifvande hertiginnan af Parma, som med sina
sllg-tingar bodde på slottet Kirchberg. Prinsessan Louise blef s&
rörd öfver en dikt af den lille poeten (»Det fattiga barnet»),
att hon tog sig af hans uppfostran och under flere år bekostade
hans studier. Efter en fyraårig vistelse inom stiftets
klostermurar återvände Hamerling till sin familj, som numera flyttat
till Wien, och besökte därstädes gymnasiet. På hans
ferieutflykter och i det gamla hemmets landtliga ensamhet tillkom nära
hälften af de sonetter och sånger han sedermera samlade under
titeln »Sinnen und Minnen».
Så inbröt det upprörda året 1848.
Med hänförelse slöt sig Hamerling till sina frihetsdyrkande
kamrater, utbytte liksom de studerkammaren mot folkmötessalarne
och inträdde i den bekanta »akademiska legionen», som då
spelade en så stor roll. Han var med bland de studenter, som
den 13 mars i universitetets aula vågade trotsa Metternichs
bajonetter, och bar under bela sommaren sabel och gevär. Under
de minnesvärda oktoberdagarne, då den upproriska hufvudstaden
belägrades af Windischgrätz, befann sig Hamerling därstädes och
måste såsom medlem af den akademiska legionen en tid hålla
sig dold, sedan trupperna intågat i staden.
Då vapenbullret var öfver, vände Hamerling med förnyad
ifver åter till studierna; han sysslade med filologi, åhörde filoso«
fiska föreläsningar och syntes till och med på medicinska
auditoriet. Dessa olikartade studier äro kännetecknande för
Hamer-lings själsriktning. Det gälde för honom icke något fackstudium;
alla hans studier syftade mot en enhetlig princip, hvilken
arbetade sig fram hos honom under formen af ett universelt
tankesystem, hvars medelpunkt var den platonska skönhetsideen.
Grunddragen af detsamma sökte han framlägga i en dikt »Atlantis».
Hans tankevärld hade emellertid mera af det neoplatonska
svärmeriet än af logisk stränghet. Redan vid denna tid sysslade
Hamerling med Ahasverus. Genom ett stipendium förbättrades
hans materiella ställning, hvarjämte han erhöll anställning såsom
biträdande professor vid Theresianum och därefter vid akademiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
