- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
730

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ock haft konstnärer, for hvilka sjelfporträttet varit det i konsten
högsta, liksom herr Fredriksson är en stor skådespelare just
på det sättet, att han i alla roler så ypperligt »spelar sig
själf».

Men rikligast har Narcissernas slägte företett sig i
skön-literaturen; ty den har erbjudit det vigaste tekniska hjelpmedlet
för framställandet af sjelf beskådningens mångskiftande intryck.
De äro här tvifvelutan på sin rätta plats och kunna framträda
som den estetiska växtverldeos högst (om än ej alltid bäst)
utvecklade exemplar. I all skönliterär daning måste så till
vida ett Narcissuselement ingå, att den endast ur
sjelfåskåd-ningen kan herata sjelfmedvedvetandets lifsinnehåll. Detta
element verkar befruktande då det, såsom hos Byron, gör sina
skönhetskraf gällande i mänsklighetens gemensamma
frihetskamp och sålunda går upp i slägtet utan att förlora sig sjelf.
Men det existerar sterilt, då det såsom hos Fr. Nietzsche
gestaltar sig till en högförnämt sjelf beskådande Zarathustra,
hvilken står på fjärran afstånd skild från denna mänsklighet,
men därför också »dör hän som stam i öknen med skalad
bark». I förra fallet har den blodfulle ynglingen undgåit
förvandlingen till Narci8sus-blomma, i det senare fallet har han
undergått den.

Mellan dessa båda ytterligheter finnes det mellangrader
och till dessa vilja vi hänföra de båda diktarlynnen, hvilka
tagit sig uttryck i de båda här ofvan antecknade, nyligen
ut-komna arbetena, titulerade »Konstiga kroppar» och »I
hafs-bandet».

Chicot (hr K. Eneroth) är genom föregående arbeten väl
känd och äfven hans som »Konstiga kroppar» betecknade
skildringar hafva, åtminstone till största delen, stått att läsa i
tryck, redan innan de nu utkommit sammanfattade i bokform.
Det är sålunda en författare, med hvars individualitet man
hunnit göra sig temligen förtrogen. Ännu vida mer är detta
fallet med Strindberg. »Jaget», beskådande sig sjelf uti
»ickejagets» spegelyta företer sig utprägladt hos den ene som hos
den andre. Båda äro försänkta uti ett likartadt betraktande,
men objektivet är ändå icke fullt detsamma hos dem båda.
Man skulle, med upprepad användning af Narcissusmotivet,
kunna uttrycka skillnaden såhär: Chicot betraktar vattnet hvari
bilden afspeglar sig; Strindberg betraktar bilden, som afspeglar
sig i vattnet.

Sålunda beskrifver Chicot — för att nu taga honom i när-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:33:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0704.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free