- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
731

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mare ögonsigte — en samling »konstiga kroppar», mot hvilka
hans egen eller den med honom själsidentiske »notariens» eller
»Pelle Lundbergs» gestalt aftecknar sig, som man varsnar bland
vattnets »fula fiskar», grums och dybotten. Åt sin egen bild
egnar han egentligen blott så till vida uppmärksamhet, att han
konstaterar och framhåller dess befintlighet som den enda
re-guliert mänskliga uppenbarelsen i sin omgifning. Moraliskt och
intellektuelt är denna omgifning idel lumpenhet; men han
ana-lyserar den med skarp blick och säker uppfattning just såsom
det underlag, mot hvilket den erkändt normala typen klarast
aftecknar sig.

Åt sjelfva normaltypeu egnar han däremot ingen vidare
analys. Den företer sig i oklanderligt hvardagliga
lifsforhål-landen, oberörd af omgifningen, men skarpt brytande sig mot
den. Så kommer »jag» under ombyte af bostäder i beröring
med olika slags värdfolk« olika slags patrask: de
bränslebe-sparande gamla mamsellerna, enkan med barn, enkan med
friare, den öfver sina barn söijande kvinnan, den om
hyresgästens tillhörigheter foga nogräknade »kvinnan af folket», den
med sitt hemlifs dolda ruskighet tåligt laborerande »revisor
Pabst». Till det ena värdfolket efter det andra flyttar
hyresgästen, en gentleman, som bemärker småslugheten, fåneriet och
den dolda ruskigheten, utan att däraf vidare låta beröra 8ig.
Sådan framstår han, »notarien», än mera liifull, i sin hyrda
sommarbostad hos den ko9tlige »vaktmastar Aseptin»; ty mot
det snikna, småaktiga, lågsinta, i all sin gemenhet högst löjliga
vaktmästareherrskapet, framstår notarien äfven i sin passivitet
bjärt som den medfödda, i bildade kretsar utvecklade noblessens
representant, och då han till slut träder aktivt upp som
häm-nare, gör den tillstälda spökeriscenen en magnifikt komisk
eflfekt.

Man känner igen samme notarie, äfven då han i
förklädnad af affärsman med »specialitet åt upplysningen» rör sig
därute bland emigrantvimlet i Amerika. Äfven där är om
honom just ej så mycket att säga, men så mycket mer om den
omgifning, bland hvilken han rör sig. Helst dröjer man vid
hans återresa och sammanträffandet med skräddaren från
Vim-merby, den genuine småländingen, hvars knipsluga födgeni blef
sä grundligt lurad t i det hälften amerikanskt »smarta», hälften
svenskt »bondsluga» försöket att göra sig mynt af sin »koffortx
Lika reserveradt och med samma lynne som i de förutnämnda
skildringarna träder här Pelle fram. Han letar fram ur små-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:33:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0705.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free