- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1890 /
741

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dem. Menniskorna böljade beväpna sig. Därtill började,
alldeles i närheten, förfärliga, rasande ansigten visa sig. ..
Jag hörde en skarp salva, som tydligen affyrades. för att
skrämma, och hvars brak kom mig att bäfva... Annu en
andra, en tredje. .. For mina ögon blixtrade en smal, ljus
blixt af en värja... Ännu en rörelse, och hvilket skrik,
hvilket larm. Jag erinrar mig ingenting mer. Jag och
Are-fin befunno oss plötsligen djupt inne i en rishög i skogen.

V.

Den lilla festen lyckades förträffligt. Våra damer hade
inrättat allt på ett utmärkt sätt. Små och stora pastejer,
allt hvad vi medfört smakade utomordentligt. Vin fans i
öfverflöd. Maria Iwanowna fungerade som värdinna. Hon
öfverträffade sig själf och drog försorg om, att alla blefvo
belåtna. Musa Kondratiewna, hennes medhjelparinna, stod
icke tillbaka för henne. De voro båda två i sina pelsar
mera retande än någonsin. Fiskalen rörde sig hit och dit
och var afundsjuk på Poklewskij, som öfverallt förekom
honom.

Vi hade redan för längese’n lugnat oss och firade nu
segern. Den lilla episoden af oro och förskräckelse bland
vildarne lemnade icke något spår efter sig i vår
sinnesstämning. Allt var slutadt, ordnadt och bragt till
underdånighet, och vi hvilade nu alla på våra lagrar... Vi jublade
oeh glömde snart allt.

Jag stod bredvid en härlig bucharisk matta, på
hvilken våra älskvärda damer hade slagit sig ned i särdeles
graciösa ställningar. Jag kunde icke vända mina ögon ifrån
Maria Iwanownas små fötter. Sasiedatelen kunde icke
for-blifva lugnt sittande på sin plats och fiskalen smackade och
grymtade af förnöjelse. Champagnen försatte oss i en
förträfflig sinnesstämning och damerna voro därtill ännu mera
förtjusande än vanligt. Deras ögon glänste, kinderna glödde.
Den medförda orkestern, två fioler och en kontrabas,
spelade förträffligt och för första gången sedan verldens
skapelse ljödo toner af Straussmelodier i denna jungfruliga skog.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:33:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1890/0715.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free