Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sommarstudier.
i.
>Vår gamla bekanta.»
Brunnsparken var stor och vid, inte e& särdeles välskött
hvad blomsterparterrer och rabatter beträffade, men lummig, ka*
perad och förlorande sig i skogsbygden.
Man kunde gä och prata, hvila sig; och g& igen, tills man
inte visste om man befann sig i skog eller park. Det var
tref-liga promenader, och det promenerades mycket. Mest hOll mao
tillsammans i kotterier, och kunde g& och se p& de andra i
flere veckor, känna igen deras toiletter, veta med hvilka de
tun-gingos, ha reda på deras historier, men icke vexla ett ord.
Sedan åtskilliga veckor hade det suttit en stackars
enstöring, en medelålders, spenslig man på de närmaste sätena kring
brunnshuset. Han kom icke längre, ty han var halt ooh gick
omkring med käpp. Reumatism bade man hört. Kanhända
öfverdådigt lefnadssätt, kanhända icke, hvilketdera hade man fltt
olika besked om, men han såg icke blaserad ut, snarare god*
modigt nyfiken, der han satt helt leende och mönstrade hvar
och en som kom. Det såg nästan ut som om han velat helsa,
men det var ingen som gaf honom någon uppmuntran. Och
ändå var han en rik man, sade skvallret, sågverk segare från
Norrland.
Han brukade väcka uppmärksamhet hos ett litet sällskap
bestående af fyra damer, fru Dahl, ung gräsenka, som hade sin
man utrikes för tillfallet, fru Abelius med två döttrar och
dessutom några uppvaktande kavaljerer. De kallade honom >?år
gamla bekanta», ty han såg precis ut som om han kände dem,
och en af herrarne lyfte olyckligtvis i ett skämtsamt ögonblick
på hatten, men det ångrade han, ty sedan var det den ensamme,
som aldrig glömde att lyfta sin, ooh hela kotteriet hade st&ndigt
en svår stund innan det väl hunnit förbi sätet der hao satt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
