Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konstnärsdrömmar i ett land, som icke ens har r&d att köpa vära
mest genialiska ocb tekniskt bildade konstnärers arbeten, att
fram-slipa ett lif utan bröd men med en rik ooh städse växande fond
af svikna förhoppningar ooh bitterhet mot ett samhälle ooh en
tid, som för läuge sedan kastat öfverbord en ensidig
konstförgud-nings barlast.
Det kan icke förnekas, att akademien för de fria konsterna
med sina lockelser om diplom, resestipendier,
hedersomnämnanden och hela denna urmodiga apparat af ntmärkeleetecken af olika
grader samt framför allt sina för ensidig artistuppfostran
organiserade skolor i väsentlig m&n st&r hindrande i vägen fbr
förverkligande af den af tidsförb&llandena och den sm&ningom
framträdande moderna samhällsordningen framkallade meningen, att den
bildande konsten bör träda i yrkets, handtverkets tjenst. Hvad
som under antik och renässans gjorde sig gällande och hvad som
också är alldeles naturligt, nemligen att mfileri ooh skulptnr skola
verka som tjenande systrar i lika berättigad ranggrad under
arkitekturen, den principen har allt mer och mer under den 9enare
tiden vunnit tillämpning i hela den bildade verlden och
lyckligtvis äfven hos oss. Vfir konstakademi är äfven grundad under
förhållanden, som kräfde tillämpning af samma princip. Det var
under byggandet af Stockholms slott, då behofvet af konstbildade
och förfarne inhemska yrkesarbetare var stort, som de under
akademien hörande skolorna upprättades. Dessa skolor voro sålunda
redan från böijan yrkesskolor, och undervisningen i dem gick i
en sund, praktisk rigtning.
Men akademierna kommo och med dem pedanteriet, denna
småfnaskiga akademiska »smak» och »stil» samt, det värsta,
lärdomshögfärden.
Med staftlitaflan och statyetten, dessa flyttbara vägg- och
rumsdekorationer, hvilka nu i hvarje något så när burgeu
borgares våning skräpa som vittnen om egarens »konstsmak» eller i
den mera bildades salong på grund af väggytornas omöjliga
disposition och belysningsförhållaoden förlora all effekt, äfven om
de äro utförda af en mästares hand, kom in i samhället den
föga tilltalande och af ennågot äldre generation ökända typen »den
missförstådde artisten». Han var uppfostrad till öfverklassare.
Han svalt ooh frös hellre i sin »egen» atelier än att t. ex. gå
till en dekorationsmålare och säga: »jag har gått igenom
akademiens målareskola; gif mig arbete!» Han kunde ej betala sin
byra, han fick middag ett par gånger i veckan, han förblef hellre
proletär än att bli arbetare, ity att ban var »artist».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
