Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öarna i inre Porsangerfjorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om de kala fjällen än de af blomster lysande angarne.
Snabba som vinden surra glänsande Plusea-arter och täcka
till slägtet Anarta hörande fjärilar omkring öfver bergen,
och de visa en skygghet för människan, som kände de
entomologens afsikt, när han nalkas med sin hvita håf.
Sedan denna rika ö blifvit noggrannt undersökt,
fortsättes färden till mindre holmar längre in i fjorden. I
tusental sträcka ejdrar fram och åter, på skären stå de
tätt och i stora flockar ligga de på vattnets blanka yta.
En flock sjöorrar på flera tusen individer ligger utbredd
på fjorden. De äro alla hanar. Honorna ha ej nu tid
till ett sådant lättjelif. Inne vid små insjöar rufva de
sina ägg eller simma omkring med sina små ungar.
Vid den upplysta solsidan af en liten ö, där
strömmen ej med sin i denna fjord vanliga hastighet drifver
fram vattnet och där icke en vindpust krusar fjordens
blanka yta, lyser från djupet en grön vegetation genom
den hvilande vågen. ljutande mig öfver båtkanten ser
jag ned i det af solens strålar upplysta djupet och
finner där nere på bottnen en växtlighet och ett djurlif, som
i prakt ej stå efter hvad landet har att bjuda på. Sköna
höja sig gröna alger från den steniga bottnen; liksom
palmer utbreda de sina kronor, och på deras blad krypa täcka
snäckor fram och åter. På bottnen synas stora, taggiga
sjöborrar sitta tätt på stenarne, mellan hvilka sjöstjärnor
utbreda sina armar. Ur af kalk byggda bon sträcka
masker sina hufvuden och breda likt praktfulla kronor ut
sina i alla regnbågens färger lysande strållika
andningsorgan. Iyikt de skönaste rosor pråla på stenarne där
nere hafsanemoner och täcka polyper, hvilka senare ur
underbara, grenlika bon framsträcka sina hufvuden.
Under ett grönt blad sträcker en eremitkräfta fram sin klo
liksom till försvar mot en liten krabba, som närmar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
