Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett par vårdagar på mellersta Öland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sundet, bortom hvilket Smålands strand med sin
barrskog utbredde sig i blånande fjärran.
Fjärillifvet kring ruinerna var rikt, och jag såg så
många sällsynta blåvingar och andra rara fjärilar, att
mitt intresse för dessa smådjur höll på att hålla mig kvar.
I förhoppning att en annan gång med håfven i handen
få jaga omkring i detta entomologens förlofvade land,
gaf jag mig dock af uppåt den kala alfvaren, som i söder
utbredde sig som en pannkaka för mina blickar.
Till en början gestaltade sig terrängen som en stor,
torr platå, där djur- och växtrikena voro ungefär lika
fattiga. Här och där växte några tunna och korta
grässtrån, en låg tistel eller andra för allvaret säregna örter.
Det jordlager, som fanns, var ytterst tunnt och inskränkte
sig på långa sträckor till några små, mossbeklädda
tuf-vor, som stucko bjärt af mot den blottade, kala
kalkstensgrunden.
Fågellifvet var ej rikare än växtligheten. Den
allestädes närvarande kråkan visade sig här och där, en
stare flög emellanåt fram öfver slätten, ett par
sten-skvättor hoppade smackande från sten till sten, och uppe
från rymden lät lärkan sina jublande toner drilla ned
mot jorden. Allt som jag kom längre ut på slätten,
uppträdde nya fåglar. Snart hörde jag en brockfågels
(Alfvaregrims) ängsliga pipande, och när jag gick däråt,
blef jag honom varse. På en tufva stod han högrest,
vändande sitt svarta bröst emot mig. När han tyckte
mig vara för närgången, flög han ett stycke bort, lät
därvid höra sin välkända lockton och satte sig så åter.
Helt sakta sprang han framför mig, steg emellanåt upp
på en tufva och lät ofta höra sin klagande stämma, som
tydligt nog tillkännagaf, att han ansåg sina ägg vara. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
