- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
112

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nattskärran.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som upprepas i långa rader, liknar påfallande det ljud,
som åstadskommes af en surrande spinnrock.
Ofta ser man båda makarne flyga fram och åter,
honan mer lugnt, hanen fladdrande omkring henne och
beteende sig på samma sätt, som jag redan beskrifvit.
Ofta företar nattskärran jagtfärder ut öfver öppna
platser, hyggen, åkerfält och landsvägar. Hon jagar här
insekter med stor färdighet och fångar dessa troligen
alltid under flygten. Hennes ytterst svaga näbb och stora
gap, som öppnar sig bort under ögonen, tyda på, att hon
skulle lifnära sig med mjuka insekter. Hon har nämligen
ej, som de flesta andra fåglar, förmåga att med näbb eller
klor stycka sitt byte. Så är dock ej fallet. Knappast någon
flygande insekt är säker för henne. Med vidöppet näbb
störtar hon in i myggsvärmarne, och dessa små djur
fastna i hennes klibbiga gap. Stora nattfjärilar slukar
hon lika lätt som ollonborrar och tordyflar. Underbart
är, att dessa senare hårda och starka insekter ej alltid
rifva sönder och skada hennes matstrupe. Jag har vid
flera tillfällen skjutit nattskärror, som i sin matstrupe
haft sprattlande tordyflar, hvilka lefvat rätt länge efter
det fågeln blifvid dödad. Att nattskärran någon gång
dukar under för dessa starka skalbaggar, har jag dock
tydliga exempel på. Sålunda fann jag en gång på en
gångstig i kronoparken Åsen vid Upsala en döende
nattskärra, som på stigen släpades fram af en stor, stark
skalbagge, ett präktigt exemplar af Monochamus sartar. Vid
närmare undersökning visade det sig, att fågeln hade
slukat skalbaggen, och att denne rifvit sönder
nattskärrans matstrupe och hud samt krupit ut på sidan af
halsen. Insektens ena bakfot hade intrasslat sig i en
muskeltråd vid fågelns strupe, som under skalbaggens
ansträngning att komma loss blifvit omsnodd, och nu var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free