- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
113

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nattskärran.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

alldeles torr. På ett ohyggligt sätt släpade den
förvånande starka insekten den döende fågeln efter sig i den
från dennes blottade strupe utlöpande muskeltråden.
I regeln skall man finna, att de fåglar, som lägga
sina ägg öppet, utan skydd, ha mörkt tecknade ägg, som
mer eller mindre likna marken, på hvilken de ligga.
Man förvånas därför öfver att se nattskärran lägga sina
ljusa, väl i ögonen fallande ägg alldeles öppet. Hon
kan dock göra detta, därför att hon ej behöfver lämna
äggen, åtmistone ej om dagen. Fåglar, som lägga många
ägg, börja vanligen ej rufningen, förr än antalet är
fulllagdt. Ungarne skulle i annat fall födas vid helt olika
tider. Nattskärran lägger sina 2 ägg med endast en dags
mellantid, och rufningen kan till följd däraf börja, så
snart första ägget är lagdt.
Ett märkligt förhållande med nattskärran är, att
hennes ungar vid födelsen ha ett helt annat utseende än
hennes närmaste släktingars. Man för henne vanligen i
systemet närmast tornsvalorna, hvilka hon äfven i mycket
liknar, hvarför man kunde vänta, att hennes ungar, i
likhet med dessas, skulle födas redlösa, nakna och blinda.
Så är dock ej fallet. Nattskärrans ungar likna vid
födelsen mest tärnungar. De bära en lång, fin dundräkt,
ha öppna ögon och kunna snart både gå och springa
vida bättre än föräldrarne själfva.
När jag en gång på Böda kronopark å Norra Öland
kom vandrande längs en gångstig, såg jag plötsligt tvenne
nattskärror framför mig på stigen. Båda lågo de bredvid
hvarandra med utpurrade fjädrar och hängande vingar.
De förblefvo så orörliga, tryckta mot jorden, tills jag var
dem helt nära. Då på en gång flaxade de upp med
släpande flygt, som voro de oförmögna att flyga riktigt.
I detsamma såg jag två små ungar, som sprungo åt hvar
Ur djurens lif. 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free