- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
130

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om korsnäbbarne.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ari, men oftare i början af Mars. Af en eller annan
orsak varierar dock äggläggningstiden betydligt vissa år.
Stundom inträffar den t. o, m. redan i December. Ett år
fann jag i början af Februari flere kullar nyligen
utflugna ungar. Åren 1886 och 1889 voro rika
korsnäbbår. Jag var då i tillfälle att undersöka ett stort antal
bon. I dessa lades de flesta äggen i medio och mot
slutet af Februari, men några funnos senare i Mars.
Stundom hafva vi funnit nylagda ägg i April månad.
Det är troligt, att de par, som haft nylagda ägg mot
slutet af Mars och i början af April, fått en föregående
kull förstörd och därför byggt sig ett nytt bo,
hvarige-nom äggläggningen blifvit försenad. Ofta ser man
korsnäbbarne af en eller annan anledning öfvergifva
halffärdiga eller färdiga bon och bygga nya.
Någon enda gång häckar korsnäbben under
sommaren, men sådana fall äro sällsynta.
En vacker februaridag för några tiotal år sedan kom
jag i tillfälle att få en synnerligen god inblick i
korsnäbbens uppträdande vid boet. Det var en spårsnödag i
medio af Februari. Mina hundar hade under ett par
timmars tid drifvit en hare, och jag stod i håll på ett
hygge, där några spridda granar, täckta af snö, växte
här och där. Snön låg så djup, att hela skogen tycktes
inhöljd däri. Grauarnes grenar nedtyngdes af tjocka
lager däraf, hvilka så togo bort allt ljud, att ej ens
hundarnes skall hördes, så snart de voro det minsta aflägsna.
Drefvet hade ett par gånger gått öfver hygget, där jag
stod, och nu väntade jag att när som helst få se min
hare återkomma dit. Jag visste ej, om drefvet gick, eller
om det var tappt. Ej ett ljud hade jag hört på en lång
stund, då mina Öron med ens fägnades af en korsnäbbs
välkända lockton, och i detsamma kom en vacker röd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free