Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fågellif i grottor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stor grotta öppna sig. Rundt omkring på bergafsatserna
sutto orädda tofsskarfvar (Phalacrocorax graculus), och
andra flögo fram och åter förbi oss. En engelsk sädesärla,
den svartryggiga (Motacilla lugubris), kvittrade från en
berghäll, och inne från grottan hördes välkända ljud
blanda sig med det som uppkom vid vågornas stigande
och fallande, när vattnet rann in eller ut ur håligheterna
nere i bergväggen.
Skulle man vänta att inne i dessa mörka grottor
finna djur bosatta, låge det väl närmast till hands att
tänka på flädermöss, ugglor och andra ljusskygga väsen.
Hvem skulle kunna tro, att en af dagens bevingade
varelser där kunde finna trefnad. Så är dock förhållandet,
och ännu underligare synes det oss, att dessa grottors
innevånare ej ens är en sjöfågel, utan en dufva. Det är
stammodern till våra tama dufvor, klippdufvan, som här
har sitt bo, och det var ljudet af dufvors välkända
kuttrande, som nådde oss inne från grottan. I dessa ödsliga,
mörka klyftor, dit ingen annan lefvande varelse vågar sig
in, där bo dessa dufvor vinter och sommar. Vid ljudet
af bränningarnas brus äro de födda, därför älska de det
och öfvergifva aldrig sin bostad.
När vi närmade oss grottans öppning, flögo dufvor
ut och in därigenom. Vattnet var så stilla, att vi ansågo
oss utan fara kunna ro in i grottan. Länge nog nådde
oss ljusstrålarne utifrån. De mörka, fuktiga bergväggarna
syntes glatta som mattslipade speglar, och inne från
mörkret hördes dufvornas kutter, där de hade sina bon högt
uppe mot taket på afsatser i bergväggen. Stakande båten
framåt fortsatte vi färden längre och längre in. Den ena
dufvan efter den andra flög med klatschande vingslag
tätt öfver våra hufvuden ut mot öppningen, där de möttes
af andra, som flögo in i mörkret. Till sist hade vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
