- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
139

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fågellif i grottor.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kommit så långt, att det var fullkomligt mörkt omkring
oss. Som genom öppningen på en tunnel sågo vi dagern
därute långt bakom oss. Att utan ljus fortsätta färden i
mörkret därinne var just ej inbjudande. Tysta och stilla
sutto vi där en stund, lyssnande till de olika ljud, som
nådde våra öron. I remnorna högt öfver våra hufvuden
kuttrade dufvorna fortfarande, och porlet från små
vattenstrålar, som runno ned ur bergets remnor, vittnade om att
det var ebbtid, enär vattnet kort förut måste stått högre.
Den fuktiga luften därinne var allt utom behaglig,
vi längtade åter ut i det fria och sköto båten varsamt
baklänges mot ljusningen därute i grottans öppning. På
en afsats där framme sågo vi ett par nästan fullvuxna
dufungar, som pipande och med flaxande vingar mottogo
en af sina föräldrar, hvilken kom flygande in i grottan
och satte sig bredvid dem. Vid åsynen af oss blef
dufvan skrämd, ett ögonblick satt hon stilla med uppsträckt
hals, och så flög hon åter ut.
Då jag gärna önskade ett par klippdufvor till min
samling, passade jag på och fällde en, som kom flygande
ut genom grottan, just då vi konimo ut genom dess höga
hvalf. Skottet dånade vildt, och skrällen genljöd därinne
likt ett åskdunder. Skrämda af knallen kommo dufvor i
mängd utflygande, och äfven skarfvarne därutanför gåfvo
sig af för att likväl snart återkomma till sina hviloplatser.
Från sina bostäder i grottorna flyga klippdufvorna
långa vägar upp till de odlade fälten för att söka föda,
och under min vistelse i Skotland såg jag dem ofta i små
flockar på åkrarne ett godt stycke inne i landet.
Färden fortsattes längs kusten ett stycke bort.
Grottor funnos många, och alla tycktes vara bebodda af
dufvor. Bränningarna hindrade oss likväl att landa vidare,
så att vi endast på något afstånd voro i tillfälle att be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free