- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
143

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fågellif i grottor.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lunda häcka årligen en del dufvor under Norrbro i
Stockholm. Denna deras förkärlek för sådana ställen är nog
ett fädernearf.
Under 1898 års Svenska Polarexpedition var jag i
tillfälle undersöka en del grottor på Beeren-eilands södra
kust, hvilka voro helt olika de af mig förut omtalade.
Där funnos inga dufvor; deras innevånare voro af ett
helt annat slag. Dessa grottors öppningar voro stora
och vida, så att ljuset strömmade in, och först längst in
i dem blef dagern dunkel. De af mig där besökta
grottorna voro belägna något öfver hafvets nivå. De voro
inuti torra, med ett golf, som stundom bestod af den
skrofliga bergytan, stundom af fin och hårdt packad
sand, som en gång i tiden blifvit införd dit af hafvet.
På bergafsatserna inne i dessa grottor bodde
stormfåglar och kryckjor. Längst inne i ett par af dem
öfver-raskades jag af att finna den stora hvittrutens bo med
ägg eller ungar.
En dag satt jag länge i en af dessa grottor och
lyssnade till hafvets brus och fåglarnes skrän därutanför.
I bergväggarna på båda sidor om grottans mynning
häckade tusentals fåglar, och midt för dess öppning
utbredde sig Ishafvets blanka yta. Därute såg hafvet helt
lugnt ut, men att gamla dyningar rullade mot kusten
syntes däraf, att de täta alkflockarna än försvunno och
än fläckvis färgade hafvet svart. Långa stunder doldes
än den ena, än den andra alkflocken bakom sjöarne, och
endast hvar gång fåglarne kommo upp på en af dessa
långa, kullriga dyningar, voro de synliga från stranden.
Kryckjorna tyckte ej om mitt besök i grottan. De som
bodde därinne lågo visserligen obekymrade kvar på sina
ägg, men deras makar därutanför kommo oupphörligt
in-tittande i grottöppningen. En liten stund stodo de stilla,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free