- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
146

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om några af Atlantiska oceanens fåglar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kring för att söka på hafvet flytande djuriska ämnen.
Andra åter lifnära sig af fisk eller lägre hafsdjur, som
de själfva fånga dels genom simning under vattenytan
(alkfåglarne) och dels genom störtdykning (sulor m. fl.).
Ehuru man träffar dessa sistnämnda fåglar rätt långt ute
i hafvet, ända till 20—30 mil från land eller ännu mera,
gå de dock mera sällan så långt till sjös som de asätande,
hvilka man träffar midt ute i världshafven.
En bland de intressantaste af Norra Atlantens fåglar
är hafssulan (Sula bassana). Hon bygger i mycket stora
och täta kolonier uppe i branta bergväggar eller på
själfva krönet af otillgängliga klippöar. Sålunda häckar
hon i stor mängd på de vid inloppet till Edinburg
belägna, höga bassanerna, på den västligaste af
Fserögruppens öar — Myggenaes — samt på Grimsey,
Fugleöarna och Västmannaöarna vid Islands södra och östra
kuster. Hennes häckningsområde är inskränkt till ett helt
smalt bälte från Skotland till Island, och hon går ej längre
mot norden än till sistnämnda land.
Sulan är en mycket sällskaplig fågel och man ser
henne nästan alltid i flock. Öppna hafvet är hennes hem,
hon hämtar där sin föda och på dess yta sofver hon.
Endast under fortplantningstiden går hon i land och
samlar sig då på de bestämda häckplatserna.
När vi den 16 Sept. 1883 med Sofia på hemfärden
från Grönland närmade oss Fugleöarna kommo
hundradetals sulor flygande mot fartyget. Med en båt sökte vi
närma oss öarna, men ehuru hafvet var absolut lugnt,
voro bränningarna och dyningarna under de branta
bergväggarna så svåra, att vi ej kunde komma närmare än
på ett afstånd af ett par tusen alnar. De gamla fåglarne
flögo oroliga men tysta fram och åter öfver vår båt utan
att låta bortskrämma sig af att flera blefvo nedskjutna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free