Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om några af Atlantiska oceanens fåglar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne ofta i flock, och fiskare på Fseröarna hafva berättat
att hon under långliga tider i stort antal kan uppehålla
sig på ett bestämdt ställe ute på hafvet. Härifrån gör
hon utfärder för att söka föda, och hon synes mest vara
i rörelse morgnar och aftnar eller i dimmigt väder.
Hennes flykt erinrar rätt mycket om morkullans;
man ser henne med lugna vingslag lätt och behagligt
sväfva fram tätt öfver hafsytan, och om hon därunder
upptäcker en flytande späckbit eller något annat ätbart,
lägger hon sig genast ned där bredvid.
När våren nalkas, närmar sig liran de bergiga öar,
som en gång sett henne födas. Man ser henne dock
aldrig på stranden, och hon skiljer sig från de flesta
andra hafsfåglar däri att hon ej häckar i kolonier. Från
hafvet flyger hon långt upp bland fjällen och söker där
i en undangömd vrå upp ett lämpligt hål i jorden eller
under någon sten, där hon utan rede lägger sitt rent
hvita ägg, hvilket till storlek och färg rätt mycket liknar
ett hönsägg.
När honan lagt ägget, synes hon ej vidare bry sig
därom. Hennes trogne make sörjer för rufningen. Om
honan biträder vid ungens uppfödande eller ej, känner
man ej ännu. Det är äfven möjligt, att hon någon gång
rufvar. Af ett stort antal liror, som jag på Fseröarna var
i tillfälle undersöka, befunnos nästan alla hanar hafva
rufvat men däremot ingen hona. Dessa senare, som buro
en mer ren och osliten dräkt än hanarne, träffades
flockvis ute i hafvet.
L,irans unge, som ligger mycket länge kvar i sin
jordhåla, blir till ytterlighet fet, och innan hans fjädrar
vuxit ut, ser han i sin mycket yfviga gråa dun dräkt
betydligt större ut än den gamla fågeln.
Befolkningen på Fseröarna sätter högt värde på dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
