- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
169

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om fågellifvet vid vår halfös kuster.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som hon äfven kallas. Har hon ägg på någon holme,
som vi beträda, flyger hon med hängande ben och
ideligen högt skrikande »tju, tju, tju», så att det ljuder
långt omkring.
Äfven större strandpiparen träffa vi här och där på
holmarne, synnerligen där någon liten sandstrand finnes.
Med sin gråbruna, nästan sandfärgade rygg, sin hvita
panna och hvita, af svart begränsade ring kring halsen
är han lätt igenkännlig. Ofta låter han höra sitt rätt
starka pipande läte. Han är tjusande vacker, den lille
piparen, såväl när han som en rulle löper på sanden
som när han flyger, hvarunder han, särskildt hanen, ofta
lyfter vingarne uppåt och liksom på lek lutar sig än åt
ena, än åt andra sidan, så att man det ena ögonblicket
ser hans gråbruna rygg och det andra den hvita buken.
Den svarta och hvita strandskatan se och höra vi
ofta. Hennes skarpa, hvisslande stämma höres långa
vägar. Vanligen sitter paret tillsammans på en sten, eller
jaga hanarne hvarandra under gällt skrän högt uppe i
luften.
Ju längre vi komma mot söder, dess oftare se vi
svärtor. Svarta med en hvit fläck i vingen, flyga de,
stundom helt orädda, förbi oss, och vi kunna bland de
svarta hanarne urskilja honorna på deras brunare färg.
Kråkan är allestädes närvarande. Från holme till
holme flyger hon för att söka ägg, och om hon äfven,
liksom af förargelse, gör en knyck på sin kropp, när
tärnorna ilsket skränande uttrycka sin vrede öfver hennes
besök på deras område och därunder nästan hugga
henne i ryggen med sitt spetsiga näbb, flyger hon dock
i allmänhet tämligen obesvärad sin bana fram.
Småfåglar finna vi ej många bosatta här ute i den
yttre skärgården, Skärpiplärkan bor dock på nästan hvarje

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free