- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
201

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ismåsen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kortare och tjockare, vingarne kortare och bredare, benen
och fötterna gröfre, de senare väpnade med betydligt
större och starkare klor.
Ismåsen tillhör den eviga isens område rundt
omkring polen och går sannolikt så högt upp mot denna,
som öppet vatten finnes mellan isflaken eller som
isbjörn, valross och sälar kunna lefva. Sommartiden
förirrar han sig ytterst sällan söder om den drifvande
polarisens område, och han tillbringar sannolikt i regeln
äfven vintern där uppe.
Det synes visserligen underligt, att ismåsen kan
existera i ständigt mörker under den långa, stränga
polarvintern, men då han äfven denna årstid endast sällan
anträffas på sydligare latituder, måste man antaga, att
mängden öfvervintrar i Ishafvet. ismåsen är för resten
ej den enda fågel, som tillbringar vintern så långt mot
norr. Det är nästan ännu märkligare, att ripan kan
existera på Spetsbergen, där hon i mörker, snö och köld
måste söka sin föda ur det torftiga växtriket.
Ett fåtal ismåsar draga emellertid vintertiden söder
ut, och de hafva några få gånger förirrat sig ända ned
till Östersjön och Sverige.
Ute bland drifisen lefver ismåsen spridd. Sällan
ser man honom i sällskap och aldrig i flock vid andra
tillfällen, än då ett större antal skockat sig tillsammans
kring något kadaver. Han seglar aldrig som
stormfågeln lågt efter vattenytan, och ej heller ser man honom
i likhet med våra måsar kretsa omkring högt uppe i
rymden. På en höjd af 20—30 meter flyger han med
lugna vingslag sakta fram, spejande efter föda, och att
han därunder i förvånande hög grad har ögonen med
sig, har jag ofta varit i tillfälle iakttaga.
Så snart vi fällde en på isen liggande säl, kommo is-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free