- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
250

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Skåne till de lappländska fjällen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och inuti fodradt med gräs. Det innehåller tre
rödfläckiga ägg. När vi aflägsna oss från boet och gå ned
mot sjöstranden, lugna vråkarne sina upprörda känslor.
Hanen flyger bort öfver fjället och honan sänker sig
ned till boet.
I en videbuske nere vid sjöstranden sjunger den
svarthufvade säfsparfven sin enkla drill, och ett par
gulärlor, som ha sina bon bland gräset på en närbelägen
äng, flyga ängsligt öfver oss. Dessa gulärlor äro ej lika
vår sydsvenska form. Hanarne skilja sig från denna
därigenom, att de sakna det ljusa bandet på hufvudets
sidor och ha hela hufvudet svartaktigt. Man anser
denna nordiska form vara en varietet af den vanliga
och kallar den svarthufvad gulärla (Motacilla borealis
eller M. viridis).
Ute i sjön se vi ovanligt många fåglar. Där ligger
en hel rad svarta änder, och vi se, när de resa på sig
eller flaxa med vingarne, att de ha en hvit fläck på
hvar-dera vingen. Detta visar, att fåglarne äro svärtor.
Att svärtan häckar uppe i fjällsjöarne är ganska
märkvärdigt. Hon häckar ingenstädes i mellersta och
södra Sveriges insjöar men talrikt vid Östersjökusten.
Troligen fordrar hon för sin trefnad klart vatten, sådant
hon endast finner i hafvet och fjällsjöarne. Detta kan
man förstå, men svårare är att fatta, hur hon där uppe
bland fjällen under den korta sommaren hinner få sina
ungar flygfärdiga, innan sjöarne frysa till.
Vid sydöstra Sveriges kuster lägger svärtan sina
ägg så sent, att ungarne ofta ej kunna flyga förr än
mot slutet af september eller i oktober. Uppe i de
lappländska fjällen frysa sjöarne vanligen till redan i
september månad, och de gå ofta ej upp förr än i juni.
Som svärtan ej kan existera utan öppet vatten, synes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free