- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
306

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om ejdrar och dunvær.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— so6 —
holmar, som de svenska kusterna ha att bjuda, finnes
ingenstädes vid dessa land. I nordligaste Norge liksom
vid ishafsländernas kuster är därför också ejderns
lefnads-sätt afvikande från det vid våra kuster. Här i Sverige
väljer hvarje par sin bostad för sig. Man träffar högst
några få par på hvarje holme, och hanarne öfvergifva
sina honor, så snart dessa ha lagt sig att rufva. Sedan
slå de förra sig tillsammans i stora flockar och ge
sig af till hafs, där de tillbringa sommaren ute vid
sådana grund, där blåmusslor finnas i tillräcklig mängd.
Denna mussla utgör nämligen ejderns förnämsta föda.
Uppe i Ishafvet åter stanna hanarne till långt fram
på sommaren vid häckplatsen, och när man där nalkas
en holme, som är bebodd af ejdrar, stå de så tätt,
att holmen på afstånd ser hvitprickig ut af bara
ejder-hanar.
På en holme långt inne i en af västra Grönlands
djupa fjordar hade ejdrarne sina bon så tätt, att man
knappt kunde gå på holmen utan att trampa i ejderbon;
jag räknade från en plats, där jag stod, omkring ett
hundra bon med ägg.
Ett af Norges största dunvser torde vara Stora Tamsö
i Porsangerfjorden. Denna ö, som ligger midt i fjorden,
helt nära dess mynning, är låg som en pannkaka och
tätt beväxt med hjortronplantor. Där häcka säkert flera
tusen par ejdrar, och man gör årligen en rik skörd af
såväl tigg som dun.
Till häckplats väljer ejdern nästan alltid holmar.
Han synes vara mycket rädd för att bo på fastlandet.
Det är sannolikt, att landtrofdjuren, kanske
hufvudsakligen räfven, inge honom denna fruktan, och om en
ejderkoloni vore bosatt därpå, skulle den äfven helt
säkert ofta plundras af fyrfotadjur. Man må dock icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free