- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
314

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett par dagar på Gotland.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af gröna lundar och friska löfträd, nådde jag den för
Gotland karakteristiska låga barrskogen. Det föreföll
mig, som hade detta kala kalkstensland ännu ej hunnit
få tillräckligt tjockt jordlager öfver sig för att nära en
nordisk skog. Hvarje tall eller gran tedde sig som en
småväxt dvärgform och syntes vilja mera utbreda sina
grenar än resa sina toppar mot höjden.
I dessa låga skogar föreföll fågellifvet mig fattigare
än det i allmänhet är i våra gran- och furudungar inne
på svenska fastlandet, men det var fridfullt och lugnt
där inne. Koltrastens djupa toner nådde ofta mina öron;
lugn satt vakan på sin grantopp och lät sin vackra
visa ljuda omkring i skogen, medan trädpiplärkan
sjungande höjde sig öfver skogstopparne för att genast åter
sänka sig ned till ett träd. Löfsångaren och bofinken
drillade från alla håll, och ringdufvan kuttrade långt
inne i skogen. Ingen fridstörare syntes till. Förgäfves
spejade jag efter roffåglar. Icke ens en sparfhök eller
en falk kunde upptäckas. Småfåglarne tyckas ha det
fridfullt på Gotland.
Så vandrade jag allt längre och längre in genom
skogen, och allt förblef sig likt. De små barrträden
växte där så lika hvarandra, som vore de gjorda efter
samma mått. Icke ett berg eller en höjd syntes till, och
förgäfves spanade jag efter de stora, mossbelupna
stenblock, som äro så vanliga i våra uppländska skogar och
som där, jämte mossar, sjöar och berg, i så hög grad
gifva omväxling åt naturen.
Från skogen styrde jag färden åter ut öfver åkrar
och ängar, bort till Roma stora myr. Där ute på den
sumpiga ängen, bland vattenpussar och tufvor, höllo
brushanarne sina strider; envist gnällande slogo viporna slag
på slag tätt öfver mitt hufvud, när jag gick fram öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free