- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
383

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra gnagare.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vi nämligen icke gärna tänka oss, att det är brist på
föda i våra rika skogar, som drifver ut djuren. Detta
så mycket mindre, som ekorren aldrig förekommer i stor
mängd utan alltid spridd. Dock synes det ej omöjligt,
att missväxt på vissa af ekorren särskildt omtyckta
växtämnen, t. ex. granfrö, kan förorsaka hans utvandring
från barrskog till löfskog.
Sålunda gjorde jag den iakttagelsen under vintern
1898—99, att ekorren var ganska sällsynt i barrskogen
men däremot mycket allmän i löfdungar och trädgårdar,
där jag ofta såg flere i ett och samma träd, alla ifrigt
sysselsatta med att äta löfträdens knoppar. Vid samma
tid såg man honom äfven infinna sig i lador, sannolikt
för att där äta säd. Då granen i de upländska
skogarna under denna vinter ej bar frukt, är det tämligen
tydligt, att det var bristen på granfrö, som den gången
dref honom ut från barrskogen.
De större ekorrvandringar, jag varit i tillfälle
iakttaga, hafva inträffat under sommaren eller börjat redan i
maj månad. *
Ekorren är i likhet med de flesta mindre gnägare
ett periodiskt uppträdande djur. Somliga år förekommer
han mycket allmän, andra åter mera fåtalig. Troligen
är han i likhet med sorkarna utsatt för periodiska
sjukdomar, som stundom starkt reducera stammen.
Han har visserligen flere fiender. Mården traktar
ständigt efter hans lif, och bergufven synes på vissa
lokaler till stor del lefva af ekorrar. Äfven dufhöken
fångar honom ofta. Men dessa rofdjur äro ej så talrika, att
de skulle kunna nedbringa ekorrstammen i någon väsentlig
grad. Ej heller uppträda de i märkbart större antal det
* Se vidare härom: »Vårt villebråd», förra delen, sid. 129.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0451.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free