Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra gnagare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man vanligen finna, att han först traskat omkring, som
det synes, helt ändamålslöst eller endast för att taga
motion och stundom utsträckt denna sin aftonpromenad
rätt långt. Först fram på efternatten går han till sitt
matställe, en rågåker, ett aspfälle eller en buskmark, där
han finner föda. Här synes han i regel behöfva ett par
tre timmar för att intaga sin måltid, och när detta är
gjordt, tar han sig ofta åter en promenad. Stundom går
han då direkt och sätter sig till hvila, men stundom,
särskildt längre fram på vintern, företar han det så
kallade morgontrajet. Först går han då hit och dit i alla
väderstreck, men slutligen ett stycke rakt fram, hvarefter
han vänder och går tillbaka på samma spår. Stundom
går han flere gånger fram och åter på spåret, och det är
den väg, han då upptrampar, som jägarne kalla för
»harlycka». Till slut gör han från denna väg (lyckan) ett
långt språng i rät vinkel mot lyckan, det s. k. afhoppet.
Han sätter därvid fötterna tätt tillsammans, så att spåret
skall synas så litet som möjligt, och finnes det bara
fläckar, där spåret ej kan synas alls, hoppar han på dem.
Ibland gör han ytterligare några hopp, än åt ena, än åt
andra sidan, och så sätter han sig i en buske, vid en
sten eller på släta marken. Det vanligaste är, att han
gör flere lyckor med ty åtföljande afhopp, innan han
sätter sig. Stigar och vägar väljer han gärna till att
göra dessa sina lyckor på.
Hvarför gör då haren dessa lyckor och afhopp, innan
han sätter sig till hvila? Helt säkert för att förvilla sina
fiender, som följa hans spår. Det är gifvet, att lyckan,
där haren gått fram och åter flere gånger, skall bibehålla
lukten af honom längre än de långa, hastiga afhoppen.
Följden häraf blir, att ett rofdjur, t. ex. en hund, följer
lyckan och springer förbi afhoppet. Man ser äfven, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
