Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra gnagare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kom intill henne, lyfta upp bakbenet, och haren satte sig
då gärna hos henne med hufvudet hvilande tätt under
hennes ben.
Den största fröjd skänkte dock denna hare sina
åskådare, när han dansade. Han var förtjust i musik, och så
snart någon började spela, kom han genast fram. De
toner, min far kunde framtrolla ur sin berömda fiol, roade
haren mest, och redan efter ett par knäppningar på
instrumentet kom han fram på golfvet för att med framböjda
öron lyssna därtill. Om nu min far drog på med någon
af sina välkända dansmelodier, började jösse genast att
dansa, och det var en dans så lustig att skåda, att jösse
blef vida berömd i orten. Med de vildaste språng flög
han som ett yrväder rundt rummet, gjorde höga hopp
och vände sig ofta blixtsnabbt i luften. Under hoppen
sprätte han med sina stora bakben på ett ytterst löjligt
sätt samt hoppade upp på skåp, bord och stolar. Han
kunde hela timmen snurra omkring i rummet på detta
sätt, men så snart musiken tystnade, satte han sig genast
till hvila, och han kunde aldrig förmås att dansa utan
musik. Däremot var han yr af glädje, när vi barn
dansade med, och han hoppade då oafbrutet efter oss och
utförde de mest vidunderliga krumsprång, än åt ena, än
åt andra sidan, och stundom manshöga hopp.
Under sin glansperiod var denna hare rent hvit; det
var en hane.
Tyvärr gick det redan efter ett år med detta
präktiga djur, som det vanligen går med tama sådana. En
gång, då han var ute i det fria, blef han eftersatt af
hundar. Han sökte då skydd hos en bonde och fick för
detta sitt förtroende för människan plikta med lifvet, och
detta oaktadt han hade ett rödt band om halsen.
Det ser ut, som skulle hanharar bli lättare tama än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
