- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
423

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om insektslifvet vid Upsala.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för sig, att det är en fjäril. Dess rörelser i luften äro
nämligen så utomordentligt hastiga, att man ej kan
uppfatta dess utseende. Emellertid var det en hanne af den
ståtlige ekspinnaren (Bombyx quercus), som vi nu
påträffat, och efter en stund få vi se honom åter. Han har
sitt bestämda område, inom hvilket han flyger, och när
han kommit till sin banas slut, vänder han om och
drager samma väg tillbaka. Ehuru han är en till spinnarnes
grupp hörande nattfjäril, flyger han här i det starkaste
solskenet, och hans flykt är en kärleksdans. Han söker
därunder efter en hona, och säkert finner han henne till
sist, sittande på en af ekens grenar.
Därmed är också hans kärlekslek snart slut.
Ekspinnarens uppgift i lifvet är nämligen att fortplanta sig
och dö, och hans lifstid är därför, liksom
spinnarefjärilarnes i allmänhet, mycket kort.
I skogsbrynet höjer sig ett delvis med vacker mossa
beklädt berg, hvars gråa topp skymtar fram mellan
träden. Dit gå vi nu för att betrakta det insektslif, som
rör sig äfven på det kala berget. Redan vid dess fot se
vi en mörk fjäril fladdra upp och åter slå ned på den
nakna berghällen. Vi se, hvar han sätter sig, och smyga
oss dit, men ehuru vi veta hvar han är, dröjer det en
stund, innan vi få ögonen på honom. Vi finna då, att
han med hopfällda vingar har lagt sig på sidan, så att
man kunde tro honom vara död. När vi närma oss,
flyger han dock hastigt upp och begifver sig af högre upp
åt berget, där han åter sätter sig.
Detta är en släkting till de ofvan omtalta
skördefjärilarne, och hans vetenskapliga namn är Satyrus semele.
Men hvarför intog denna fjäril en liggande ställning,
när han slog ned på berget? Hvarför satte han sig ej
med vingarne uppslagna, såsom hans närmaste släktingar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free