- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
424

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om insektslifvet vid Upsala.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pläga göra? Jo, helt visst därför, att hans framvingar och
äfven bakvingarne på öfre sidan ha en färg, som bjärt
afsticker mot bergets gråa yta. Hans fiender skulle
genast se honom, men han är medveten om, att bakre vingarne
på undersidan äro af samma gråa färg som berget, och
därför drar han in sina lysande framvingar mellan de
breda bakvingarne och lägger sig på sidan, så att endast
de stenfärgade bakvingarnes undersida blir synlig. Hela
den lilla fjärilen sammansmälter därigenom så med berget,
att det fordras vana ögon för att upptäcka honom.
En liten stund uppehålla vi oss på det delvis med
vacker mossa beklädda berget. Vi undersöka mossan,
lyfta upp den i stora flak och finna därunder många för
dagens ljus skygga djur, som för att undvika solens
första strålar redan i tidiga morgonstunden krupit ned
under mossan. Sömniga ligga där ringslagna tusenfotingar,
vackra Caralbus-arter, bland dem den i skönt violett
glänsande C. violaceus, den svarta C. hortensis och den
utomordentligt vackra C. clathratus. Där finna vi äfven
tallsvärmarens och möjligen ligusterfjärilens stora svarta puppor.
Från skogen vandra vi åter ut åt slätten och beträda
först en betesmark. I kreatursspillningen därstädes bor
en af våra intressantaste skalbaggar, den allmänt bekanta
tordyfveln (Geotrupes stercorarius). Huru väl vi än känna
denna bagges utseende och minnas, huru han med
brummande flykt i aftonens dunkel sväfvat förbi oss eller,
huru han hjälplöst sprattlande legat på rygg på en väg
och medlidsamt blifvit hjälpt på benen, kände vi dock
föga till det lif, han för, förr än den ofvan citerade
franske entomologen Fabre redogjorde för sina intressanta
rön. Fabre har nämligen funnit, att denne skalbagge
lefver i engifte, att makarne hålla troget ihop och hjälpas
åt i sina omsorger om afkomman, Under kreatursspill-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free