- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
454

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om hafvets däggdjur.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 454 —
legat stilla, ehuru flera bomskott skjutits på dem. Dock
äro de i regel mycket rädda för buller. Sålunda har jag
vid flera tillfällen iakttagit, att de förskräckta gifvit sig
ned i vattnet, därför att min hund hoppade på fartygets
däck.
De undersökningar, jag vid Spetsbergen och östra
Grönland varit i tillfälle göra, ha visat, att storsälen
där lefver af kräftdjur, som han fångar på hafvets botten.
Han synes försmå de mindre ytformerna, och det är
sannolikt därför man ej finner honom på djupare vatten. Dock
har man i Norge iakttagit, att denna säl kommit upp
till ytan med bottenfiskar på ett djup af ända till 90
famnar, och då han vid Grönland förekom allmänt där
hafvet var omkring 200 meter djupt, är det troligt, att
han kan gå till bottnen äfven på dessa djup.
Till skillnad från öfriga sälarter föder storsälen på
hösten, i Norge sista veckan af september, och detta
förklarar, att man under sommaren i Ishafvet väl finner
många halfväxta individer men aldrig spädare ungar.*
Klappmytsen eller Blås sälen (Cystophora cristata) är
en synnerligt intressant sälart, som är lätt att känna igen
på det stora, trubbiga hufvudet och de mycket stora
ögonen. De gamla djuren äro fläckiga, de yngre ofläckade
med mörkare öfre kroppsdelar.
Vid första påseendet ser man, att det är ett
djur, som blifvit väl utrustadt för det lif det för. Hans
kropp är vida mer långdragen och smärt än de
öfriga sälarnes, hans simredskap — de bakre
extremiteterna — äro väl utbildade med stora simflikar, och
ögonen äro mycket stora, glasartade och genomskinliga.
* Lilljeborg, Sveriges och Norges ryggradsdjur, däggdjuren,
pag. 701, meddelar efter R. Collett en intressant redogörelse om
denna sals fortplantning i Norge.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free