- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
457

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om hafvets däggdjur.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

polarisen mellan Spetsbergen och Grönland år 1900 var
han mycket allmän, till dess hafvet under Grönland
började bli grundare, men sedan sågs ej ett enda individ.
Att han går närmare land vid Grönlands västkust
förklaras af det där rådande större djupet.
Redan på afstånd är det lätt att skilja klappmytsen
från andra sälar, när han ligger uppe på isen. Han
lägger sig nämligen aldrig som dessa på låga isflak, utan
söker komma upp så högt som möjligt. Ofta ligger han
så högt, att man förvånar sig öfver hur han kunnat
komma dit. När han blir skrämd, störtar han sig från
den ofta flera meter höga iskanten på hufvudet ned i
hafvet. Då han sofver, ligger han vanligen på buken,
och ehuru man någon gång ser honom ligga på sidan
eller på ryggen, är detta mer sällan, än hvad som är fallet
med de öfriga säldjuren.
De rätt omfattande undersökningar, jag varit i
tillfälle göra, ha visat, att klappmytsen lefver af bläckfiskar,
och hans förmåga att gå ned på betydande djup synes
sålunda tyda på, att mängden af bläckfiskar lefver
jämförelsevis djupt under hafsytan.
Svårt nog blir det att förklara, att tre klappmytsar,
som fälldes på en plats, där hafvet var mellan 2 och 3
tusen meter djupt, hade lera i magsäcken. Två af dessa
hade magen full däraf. Det är naturligtvis omöjligt, att
djuren kunna gå till bottnen på ett sådant djup; men då
isblocken ofta befunnos täckta af lera eller slam, synes
det sannolikt, att sälarne på isen slickat i sig detta
lerslamm. Hur leran i sådan mängd kommit på den grofva
polarisen midt ute i polarhafvet, tillkommer ej mig att
förklara.
Uppgifterna om att klappmytsen skall yngla i mars
månad synas vara riktiga. Jag har nämligen aldrig un-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free