- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
471

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om hafvets däggdjur.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mål, man afsett för sin färd, glädes man dock åt isen.
Redan då man långt bort på det norra himlahvalfvet
skådar den ljusa skiftning, som bebådar isens närhet, väckas
angenäma känslor. Man vet, att isen finnes därunder,
och länge dröjer det ej heller, förrän spridda isstycken
börja visa sig på hafvets yta. Har man så några timmar
gått fram mellan dessa, hvilka hoppa som i lek på
böljornas toppar och förete de mest fantastiska figurer, ser
man slutligen en hvit rand framför sig vid horisonten.
Detta är isen, det första isbältet, hvilket vanligen är helt
smalt och består af små flak och kantiga block,
lämningar efter större flak, som blifvit sönderbrutna af
sjögången.
Vanligen träffar man djurlif redan vid detta
polarisens första bälte. Man har kommit in på
Grönlandssälens område. Gruppvis ligga dessa sälar uppkrupna
på isflaken och visa inga tecken till rädsla. Vi gå rakt
på dem, och de gå ej ned, förrän fartyget är alldeles
inpå dem. Somliga äro nästan hvita med små svarta
fläckar, andra med stora fläckar, och deras skinn glänsa,
som vore de försilfrade. När vi komma dem helt nära,
se de upp till oss med sina kloka, mörka ögon, börja så
bli oroliga, krypa med hastiga rörelser af och an på isen,
och slutligen kasta de sig på hufvudet i hafvet och
försvinna i djupet.
Längre in mellan isflaken se vi den ena flocken
efter den andra af dessa pigga Grönlandssälar skyndsamt
simma fram genom vattnet. De tyckas alltid ha brådtom.
Oupphörligt sticka de för ett ögonblick upp hufvudet
öfver vattnet, men blott för ett ögonblick. Under
det de slå i vattnet med sina små framfötter eller stänka
med bakfötterna, så att det yr om dem, skynda de ned
igen. Stundom simma de fram i ordnad trupp och visa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0553.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free