Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om de vilda gässen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att vinna på fåglarne så pass, att jag kunde få dem inom
skotthåll. Men det var rörande att se, huru den gamle
gåshannen med fara för sitt lif själf stannade, så snart
ungen gjorde det. Honan sprang något före, men hannen
vek aldrig ett ögonblick från ungens sida.
Slutligen blef fjället mindre brant, och då sprungo
fåglarna uppför branten. Här kommo de till en snödrifva,
hvilken ungen icke förmådde klättra uppför; men när
han måste stanna där, vände de båda gamla gässen, som
redan kommit upp på drifvan, om igen till sin unge, och
där kom jag dem inom skotthåll samt fällde ungen. När
denne föll, flög honan, men hannen sprang fram till den
fallne och vägrade att lämna honom.
Spetsbergsgåsen, som skiljer sig från vår sädgås
därigenom, att den är något litet mindre samt har rödt näbb och
röda ben, har tillika något längre ben och rör sig
snabbare på marken. Hon springer, under den tid hon ej
kan flyga, så fort, äfven på stenig och oländig mark, att
det ej är möjligt för en människa att upphinna henne.
Dessutom har hon en förvånande förmåga att dölja sig.
På den stora slätten vid Cap Boheman i Isfjorden på
Spetsbergen såg jag en gång en flock på flera hundra
gäss af denna art ligga i en helt liten sjö. Jag såg
redan på afstånd, att de alla voro gamla fåglar, som hade
fällt sina vingpennor och således ej kunde flyga. Bakom
stenar och kullar smög jag mig helt nära den lilla sjön
och var slutligen så nära, att jag endast behöfde springa
omkring hundra steg för att vara inom skotthåll. Så
snart jag reste mig och började springa fram mot sjön,
skyndade emellertid alla gässen mot andra stranden, och
jag hade ej hunnit långt, förr än de voro uppe på land
och gåfvo sig till att springa upp mot en hög och lång
snöbank. Ehuru jag sprang af alla krafter, visade det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
