- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
521

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vinterdag i skogen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skogen var tystare än vanligt. Snön och rimmen
på trädens grenar göra skogen nästan ogenomtränglig
för ljud, det visste jag väl, och jag hade därför ej stora
utsikter att få höra några fåglar.
Hur jag gick där och lyssnade, märkte jag dock ett
och annat ljud. Än var det talltitans sträfva läte, än
kungsfågelns eller trädkryparens fina pipande, som nådde
mina öron, och slutligen hörde jag på något afstånd ett
svagt knackande ljud. Jag gick långsamt åt det hållet,
ljudet fortfor oafbrutet, och förr än jag väntade det, såg
jag, hvarifrån det kom. På en murken trädstam satt en
liten brokig hackspett och arbetade så flitigt med sitt
skarpa näbb för att komma åt en godbit inne i veden.
Fågeln — det var en tretåig hackspett — tycktes i sin
ifver ej se mig. Jag gick alldeles intill honom, och dock
bevärdigade han mig ej med en blick.
Han var mycket vacker den lilla brokiga hackspetten,
där han satt på den rimmiga trädstammen, mot hvilken
hans gyllene hjässa* lyste mer i ögonen än hans hvita
rygg och svarta skuldror. Ett ögonblick upphörde han
med sitt arbete, liksom ville han lyssna efter det djur
inne i stammen, som var föremål för hans sträfvan, men
uppehållet varade endast ett ögonblick. För att bättre
komma åt, vred han sitt täcka hufvud än åt ena, än åt
andra sidan, och emellanåt bet han i en spån, ryckte
den lös och släppte den. Slutligen blef han mycket ifrig,
stack in hufvudet i det hål han gjort i den murkna
stammen, och strax därefter såg jag en hvit
skalbaggelarv försvinna i hans svalg.
* Det var således en hanne. Honan saknar nämligen den
bjärt gula fläcken på hjässan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free