- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
543

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de nordiska fåglarnes flyttningar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och vidare genom Östersjön förbi Sveriges sydöstra kust
och Danmark till Europas västkust. En stor del af
kapplands fåglar taga en väg, som går längs de stora
älfvarne ned till Bottenhafvets kust och därifrån längs
svenska kusten, tills den sammanfaller med den förut
nämnda stora stråkvägen vid Sveriges sydöstra kust.
Isängs Kölen går vidare en tredje väg för några få
arter, som sedermera flyga öfver till Jylland.
Slutligen är det ett stort antal fåglar, som flytta
längs Norges kust och sedermera, sannolikt delvis vid
Jyllands och delvis först längre söder och väster ut,
förena sig med dem, som följt de stora stråkvägarne från
öster.
Några få fågelarter, som i stort antal bebo norra
delen af vår halfö, hafva påtagligen dit invandrat öster ifrån.
Dessa hafva aldrig lärt känna någon annan
flyttningsväg än den deras förfäder före dem användt, och de flytta
därför först öster ut, till sina fäders gamla land, för att
därifrån, följande den gamla vägen, styra färden mot söder.
Något borde sägas äfven om huru långt fåglarne
flytta. Detta är en fråga, i hvilken jag saknar personlig
kännedom, och den i detta ämne befintliga litteraturen är
både knapp och föga tillförlitlig. Någon ringa ledning
till frågans bedömande har dock gifvits mig genom de
från Afrika och andra sydliga länder hitkomna
fågelsändningarna, och med kännedom om flyttfåglarnes behof och
vanor kan man tämligen väl beräkna, huru pass långt
mot söder de olika arterna begifva sig för den tid af
året, som vi ha vinter i norden.
Flera fåglar trifvas under denna tid af flera skäl ej
gärna norr om ekvatorialbältet. Tänka vi på våra svalor,
hvilka äro vana vid nordens långa, ljusa dagar och
jämförelsevis varma nätter, kunna vi lätt förstå, att dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0633.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free