- Project Runeberg -  Ur djurens lif /
624

(1899) [MARC] Author: Gustaf Kolthoff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om fiskar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andra djur. Redan på tämligen ringa djup in emellan
skären lefver den sköna sjökocken (Callionymus lyra),
hvilken för sina briljant färgade, stora fenor resta som segel.
Hans främre, tillspetsade ryggfena är hög som fiskens
halfva längd, och äfven den bakre ryggfenan är mycket
stor. Det är dock endast hannen, som bär dessa praktfulla
prydnader.
På samma djup finna vi äfven den lilla underliga
bottenmusen (Agonus cataphractus), hvilken bär små
bakåt-riktade, spetsiga horn på näsan och en mängd små
skäggtömmar kring munnen.
Bland de fiskar, som i stort antal gärna uppehålla
sig å bottnen på ringare djup, förtjäna kanske
flundre-fiskarne i första rummet att omnämnas.
Flundrefiskarne utmärka sig som bekant genom sin
platta kroppsform, hvilken nästan rundt om fisken är kantad
af den långa ryggfenan och den nästan lika långa analfenan.
Flundrorna, som lefva på bottnen, ha fått sin platta
kropp inrättad så, att de alldeles sammansmälta med
sjöbottnen, när de ligga på den. Deras öfre sida har äfven
en färg, som öfverensstämmer med bottnens, under det
att den undre sidan i regel är hvit. Vid grunda
sandstränder är man ofta i tillfälle att iakttaga små flundror,
och om man vidrör dessa med en käpp, skall man snart
finna, att de äro medvetna om sin förmåga att göra sig
osynliga. De springa då undan men stanna snart, trycka
sig mot bottnen och röra häftigt på sina fenor, så att
bottenslammet eller sanden kommer i rörelse och åter
faller ned öfver fiskens fenor och kropp. Häraf blir
flundran alldeles dold, och som hennes färg liknar bottnen,
är hon ofta mycket svår att upptäcka.
I likhet med hvad fallet är med många andra
hafs-fiskars rom, flyter eller rättare sagdt sväfvar flundrornas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:34:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdjuslif/0726.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free